tisdag 29 september 2009
onsdag 23 september 2009
Amputering
Det är läskigt. Tisdag den 6:e oktober är jag inte längre den hela människa som jag en gång varit. En kroppsdel kommer att tas bort. Jag kommer gå med förband i flera dagar och kommer få sy stygn och allting. Jag har gjort det förut, men jag är fan ta mig rädd.
Jag ÄR en bitter jävel som sett alldeles för mycket i mitt liv.
Men dig tycker jag om iallafall. Det vet du.
tisdag 22 september 2009
Jag blir irriterad på mig själv
Hur kan en blogg som jag aldrig uppdaterar snitta åtta besökare om dagen? Det är nästan löjligt. Och jag lovar hela tiden att jag ska börja uppdatera bloggen men jag gör det aldrig.
Kommer kanske igång snart. Eller så inte. Men idag kan jag iallafall säga en sak - Jag är sugen på Tsatziki. Och vitlöksbröd. Och något annat med fem kilo vitlök i.
Har just också kommit på att Wolfmother är helt underbart bra. Visste det innan dock, men har dunkat deras debutalbum i nån vecka nu. Snuskigt, löjligt bra.
Kommer kanske igång snart. Eller så inte. Men idag kan jag iallafall säga en sak - Jag är sugen på Tsatziki. Och vitlöksbröd. Och något annat med fem kilo vitlök i.
Har just också kommit på att Wolfmother är helt underbart bra. Visste det innan dock, men har dunkat deras debutalbum i nån vecka nu. Snuskigt, löjligt bra.
onsdag 16 september 2009
The Lord Works in Mysterious Ways
- Vem vet när våra vägar möts igen
- Haha, säg inte så, det gör ont i mig
- Ja, i mig med. Men så är det. Men ja, du är en av dom jag kommer saknar allra mest från Sandviken
- Det värmer :)
- Men vi hörs och ses! Godnatt bästa VB :)
- Förhoppningsvis. Godnatt :)
- Haha, säg inte så, det gör ont i mig
- Ja, i mig med. Men så är det. Men ja, du är en av dom jag kommer saknar allra mest från Sandviken
- Det värmer :)
- Men vi hörs och ses! Godnatt bästa VB :)
- Förhoppningsvis. Godnatt :)
söndag 13 september 2009
lördag 12 september 2009
"Jag läser din blogg varje dag"
Det fick jag höra igår. Två gånger. Det är ju nästan så man skäms över hur dåligt jag uppdaterar denna blogg, men det kan bli ändring på det här faktiskt. Jag är sugen på att ta upp det hela igen. Men skrivkrampen slog mig så fort jag började högskolan och all inspiration har gått åt till det. Idag måste jag dock skriva ett arbete på två a4-or men har extrem skrivkramp och kan inte få ut ett enda ord.
Jag skulle kunna skriva något pretentiöst skit som vissa av dom på kursen gör. Såna där texter där man trycker in alla klyschor man möjligtvis kan komma på i en enda text.
Tur att ingen i min responsgrupp är sån. Annars hade det varit jobbigt.
Jag tänker iallafall aldrig skriva något som jag inte står för.
Jag skulle kunna skriva något pretentiöst skit som vissa av dom på kursen gör. Såna där texter där man trycker in alla klyschor man möjligtvis kan komma på i en enda text.
Tur att ingen i min responsgrupp är sån. Annars hade det varit jobbigt.
Jag tänker iallafall aldrig skriva något som jag inte står för.
fredag 11 september 2009
Get it on, bang the gong, get it on!
Well you're dirty and sweet, clad in black
Don't look back and I love you
You're dirty and sweet, oh yeah
Well you're slim and you're weak
You've got the teeth of a hydra upon you
You're dirty sweet and you're my girl.
T.Rex. Fett soft. A yeee. Dricker öl. Lovar att jag ska börja blogga igen. Snart.
måndag 7 september 2009
Det är så många besökare
På den här bloggen att jag nästan skäms över att jag aldrig uppdaterar den. Trots att jag är ledig 6,5 dagar i veckan!
Helgen. Har varit intressant! Tog mig aldrig till Z:s - enligt säkra uppgifter - assköna födelsedagsfest, men klarade mig ändå med det jag hade!
Det är nästan så jag funderar på att dricka lite öl bara för att bli sådär mysig som jag blir.
Standarden är låg nu. På inläggen alltså. Annars så är den i regel hög.
Helgen. Har varit intressant! Tog mig aldrig till Z:s - enligt säkra uppgifter - assköna födelsedagsfest, men klarade mig ändå med det jag hade!
Det är nästan så jag funderar på att dricka lite öl bara för att bli sådär mysig som jag blir.
Standarden är låg nu. På inläggen alltså. Annars så är den i regel hög.
fredag 4 september 2009
Skolarbete
Ok, jag tänker göra detta för första gången sedan jag började högskolan. Jag ska lägga upp ett av mina arbeten. Dels för att jag tycker det blev jäkligt bra och kanske lite för att Robin ska få läsa den, då jag inte kommer arbeta i våran responsgrupp på tisdag!
I förhand så vill jag konstatera att texten inte på något sätt är självbiografisk.
OCH texten är skriven i Word med 1,5 punkters radavstånd och 12-punkters Times New Roman. Så det ser skumt ut här på bloggen, men det är som det är...
SKOLGÅRDEN
- Kolla! Kolla vad vacker hon är!
Karter kom fram till mig, dock med ögonen fixerade på den rödhåriga flickan på andra sidan skolgården.
- Hon är fan en ängel. Helt perfekt!
Och jag kunde inte annat än att hålla med. Hennes röda hårsvall sträckte sig strax nedanför korsryggen där en perfekt svankad rygg tog vid och slutade vid en utsökt formad bakdel. Och när hon vände sig om så svär jag på att jag på det avståndet kunde se hennes ögonfärg under luggen. Stålblå. Karter hade rätt, för en pojke i vår ålder så var hon en ängel.
- Jag ska gå fram och prata med henne
Knappt han jag svara innan Karter med bestämda kliv stegade dom dryga tvåhundra metrarna mot flickan. Jag visste att det inte var någon bra idé. Karter var en burdus man med en något skrämmande framtoning. Han hade levt dom första tio åren av sitt liv i Landskrona och skånskan lös fortfarande igenom när han talade. Hans utseende var ganska skrämmande det med. Under den mörka måssiluetten han hade till ögonbryn plitade två små grådassiga ögon fram. Kinderna liknade äpplen både till färg och form och munnen var liten men dolde skolans största uppsättning framtänder. Han var inte känd för att ta det lugnt när han såg en flicka han ville ha heller. Därav min oro.
Nu hade han hunnit över cykelställen och var nästan framme vid den stackars flickan, som hade bytt ställning och stod lutad mot bollplanket som separerade sandlådan från resten av skolgården. Flickan upptäckte Karter och ägnade honom några oroliga blickar medan han tog dom sista fem metrarna i fyra steg. Nu skyndade jag mig efter, det här kunde jag inte missa.
- Hej. Jag ser att du har fräknar. Men jag tycker du är söt ändå.
Flickan tittade upp under luggen och väste till.
- Dra åt helvete!
Karter stapplade baklänges av förvåningen över kraften i hennes röst. Jag blev inte förvånad över hennes reaktion. Där kom neandertalaren Karter och skulle spela en av sina schyssta raggningsrepliker, men så blev det bara en förolämpning.
Han stannade upp och såg ut att tänka efter en stund. Sen tog han upp en näve sand och kastade den på henne. Flickan tittade upp på honom och tystnaden la sig, sen gömde hon ansiktet i händerna och sprang därifrån, med Karters uppgivna blickar och försök till att stamma fram ett ursäktande ord i ryggen. Jag tittade på honom en stund och bröt sedan tystnaden.
- Jaha, hur tyckte du att det där gick då?
Karter muttrade och sparkade i marken med sina smutsigt vita gymnastikskor. När han inte svarade tog jag till orda igen.
- Du är hopplös.
Han rätade på ryggen, nickade, och tillsammans gick vi tillbaka in i skolbyggnaden med den lågt stående höstsolen i ryggen.
I förhand så vill jag konstatera att texten inte på något sätt är självbiografisk.
OCH texten är skriven i Word med 1,5 punkters radavstånd och 12-punkters Times New Roman. Så det ser skumt ut här på bloggen, men det är som det är...
SKOLGÅRDEN
- Kolla! Kolla vad vacker hon är!
Karter kom fram till mig, dock med ögonen fixerade på den rödhåriga flickan på andra sidan skolgården.
- Hon är fan en ängel. Helt perfekt!
Och jag kunde inte annat än att hålla med. Hennes röda hårsvall sträckte sig strax nedanför korsryggen där en perfekt svankad rygg tog vid och slutade vid en utsökt formad bakdel. Och när hon vände sig om så svär jag på att jag på det avståndet kunde se hennes ögonfärg under luggen. Stålblå. Karter hade rätt, för en pojke i vår ålder så var hon en ängel.
- Jag ska gå fram och prata med henne
Knappt han jag svara innan Karter med bestämda kliv stegade dom dryga tvåhundra metrarna mot flickan. Jag visste att det inte var någon bra idé. Karter var en burdus man med en något skrämmande framtoning. Han hade levt dom första tio åren av sitt liv i Landskrona och skånskan lös fortfarande igenom när han talade. Hans utseende var ganska skrämmande det med. Under den mörka måssiluetten han hade till ögonbryn plitade två små grådassiga ögon fram. Kinderna liknade äpplen både till färg och form och munnen var liten men dolde skolans största uppsättning framtänder. Han var inte känd för att ta det lugnt när han såg en flicka han ville ha heller. Därav min oro.
Nu hade han hunnit över cykelställen och var nästan framme vid den stackars flickan, som hade bytt ställning och stod lutad mot bollplanket som separerade sandlådan från resten av skolgården. Flickan upptäckte Karter och ägnade honom några oroliga blickar medan han tog dom sista fem metrarna i fyra steg. Nu skyndade jag mig efter, det här kunde jag inte missa.
- Hej. Jag ser att du har fräknar. Men jag tycker du är söt ändå.
Flickan tittade upp under luggen och väste till.
- Dra åt helvete!
Karter stapplade baklänges av förvåningen över kraften i hennes röst. Jag blev inte förvånad över hennes reaktion. Där kom neandertalaren Karter och skulle spela en av sina schyssta raggningsrepliker, men så blev det bara en förolämpning.
Han stannade upp och såg ut att tänka efter en stund. Sen tog han upp en näve sand och kastade den på henne. Flickan tittade upp på honom och tystnaden la sig, sen gömde hon ansiktet i händerna och sprang därifrån, med Karters uppgivna blickar och försök till att stamma fram ett ursäktande ord i ryggen. Jag tittade på honom en stund och bröt sedan tystnaden.
- Jaha, hur tyckte du att det där gick då?
Karter muttrade och sparkade i marken med sina smutsigt vita gymnastikskor. När han inte svarade tog jag till orda igen.
- Du är hopplös.
Han rätade på ryggen, nickade, och tillsammans gick vi tillbaka in i skolbyggnaden med den lågt stående höstsolen i ryggen.
onsdag 2 september 2009
Orkar inte mer
Låter livet gå som det går istället! Kan ju vara en idé, va?
Är trött på att allt är samsamma hela tiden. Hela det här året har varit som en enda stor paltkoma, och livet lekte ett litet tag i somras.
Kanske ska ta en snabb biltur? En jordgubbsmilkshake på McDonalds skulle sitta nu...
Som handen i handsken. Och kanske skölja bort lite funderingar!
Är trött på att allt är samsamma hela tiden. Hela det här året har varit som en enda stor paltkoma, och livet lekte ett litet tag i somras.
Kanske ska ta en snabb biltur? En jordgubbsmilkshake på McDonalds skulle sitta nu...
Som handen i handsken. Och kanske skölja bort lite funderingar!
torsdag 27 augusti 2009
Att skriva med kropp och själ
Visst, nu går jag högskola. Och allt annat går ganska bra det med.
Men så fort jag ska skriva ett blogginlägg så skiter jag i det och börjar med skrivövningarna som Natalie Goldberg i boken "Att skriva med kropp och själ" tjatar om. Hela tiden. Börjar bli irriterande, men vafan, det är säkert bra för mig. Roligt är ju även att hon hela jävla tiden drar paraleller mellan att skriva och att meditera. Svårt för nån som inte är buddhist att relatera till kanske...
Menmen, eftersom att jag först blev inspirerad till att skriva ett blogginlägg så är jag nu mer intresserad av att fortsätta med skrivövningarna. Kanske publicerar dom här senare...
Förresten. Är det någon som kan skänka mig en slant? Jag tycks ha SMS:at och ringt upp allting på sistonde.
Det är tur att Stockholm ligger innanför landets gränser. Annars hade det blivit dyrt.
Men så fort jag ska skriva ett blogginlägg så skiter jag i det och börjar med skrivövningarna som Natalie Goldberg i boken "Att skriva med kropp och själ" tjatar om. Hela tiden. Börjar bli irriterande, men vafan, det är säkert bra för mig. Roligt är ju även att hon hela jävla tiden drar paraleller mellan att skriva och att meditera. Svårt för nån som inte är buddhist att relatera till kanske...
Menmen, eftersom att jag först blev inspirerad till att skriva ett blogginlägg så är jag nu mer intresserad av att fortsätta med skrivövningarna. Kanske publicerar dom här senare...
Förresten. Är det någon som kan skänka mig en slant? Jag tycks ha SMS:at och ringt upp allting på sistonde.
Det är tur att Stockholm ligger innanför landets gränser. Annars hade det blivit dyrt.
onsdag 19 augusti 2009
There's someone in my head
But it's not me.
Jag har tagit upp Hattrick-spelandet igen. Det tar nog inte lång tid innan jag slutar byta kalsonger och maxar ett mål mat om dagen. Då gärna flytande i sugrör så jag kan fortsätta spela Hattrick fast jag äter. Hattrick är en drog. Metamfetamin är sjukt beroendeframkallande, det är Hattrick med.
Hattrick.
Hattrick, Hattrick, Hattrick.
Jag har tagit upp Hattrick-spelandet igen. Det tar nog inte lång tid innan jag slutar byta kalsonger och maxar ett mål mat om dagen. Då gärna flytande i sugrör så jag kan fortsätta spela Hattrick fast jag äter. Hattrick är en drog. Metamfetamin är sjukt beroendeframkallande, det är Hattrick med.
Hattrick.
Hattrick, Hattrick, Hattrick.
För övrigt så har vi fått sjukt sexiga bilder från Marinfestivalen-spelningen. Denna bild som känns jävligt Wolfmother är tagen av Thobias Andersson.
tisdag 18 augusti 2009
Glömde
Jag glömde visst inlägget igår så det kommer ett idag istället. Idag jobbar jag halvdag för att ordinariepersonalen på Bessemer ska ha kickoff innan alla skitungar kommer imorgon.
Idag har jag varit på G, förstår ni. Inte trött alls, nej. Jag blev bara väckt klockan 02.30 av ett fyllesamtal från Stockholm, som för övrigt slutade 05.10 (Jag hade varit duktig och lagt mig 21.30 och somnat direkt).
Men det var det faktiskt värt. Hon får ringa mig när hon vill.
Idag har jag varit på G, förstår ni. Inte trött alls, nej. Jag blev bara väckt klockan 02.30 av ett fyllesamtal från Stockholm, som för övrigt slutade 05.10 (Jag hade varit duktig och lagt mig 21.30 och somnat direkt).
Men det var det faktiskt värt. Hon får ringa mig när hon vill.
måndag 17 augusti 2009
Nytt inlägg kommer ikväll
Koden som är inbäddad i HTML:en på denna blogg som gör att jag kan övervaka hur många besök jag får försvann i samband med det nya utseendet, så har trott att ingen har velat läsa min blogg.
Dock ska detta åtgärdas så fort jag kan, och ett riktigt inlägg kommer ikväll!
Dock ska detta åtgärdas så fort jag kan, och ett riktigt inlägg kommer ikväll!
fredag 14 augusti 2009
torsdag 13 augusti 2009
Dålig plan?
Jag äter penicillin. Kåvepennin faktiskt. Av penicillin blir man dålig i magen. Jag är dålig i magen.
I kylskåpet har jag jalapeños och ölkorv med chilismak och Cola Zero.
Jag känner mig sugen på lite jalapeños, chiliölkorv och cola.
Frågan är om det förbättrar min "magsituation" nämnvärt?
I kylskåpet har jag jalapeños och ölkorv med chilismak och Cola Zero.
Jag känner mig sugen på lite jalapeños, chiliölkorv och cola.
Frågan är om det förbättrar min "magsituation" nämnvärt?
måndag 10 augusti 2009
And as we wind on down the road
OUR SHADOWS TALLER THAN OUR SOUL!
Zeppelin i all ära, men idag var vi med i radio P4!
Och SOM jag pratar dalmål i radio. Det är nästan löjligt.
http://www.sr.se/webbradio/?Type=broadcast&Id=1891025&isBlock=0
Zeppelin i all ära, men idag var vi med i radio P4!
Och SOM jag pratar dalmål i radio. Det är nästan löjligt.
http://www.sr.se/webbradio/?Type=broadcast&Id=1891025&isBlock=0
lördag 8 augusti 2009
Oh, dessa röster
Glömde nämna detta i det tidigare, ganska röriga, inlägget men vi ska intervjuas i radio P4 på måndag. Jag och Ludde ska in till studion och intervjuas live för att Argos Action har hamnat på förstaplatsen i Musikprisets topplista. Det roliga var att snacka med dom som ville ha med oss i raio på telefon. Först ringde hon som vanligtvis har radioprogrammet men som ska på semester på måndag och ville få oss dit. Och jag säger det, alltså: VILKEN RÖST!
Dom har såna fantastiska röster dom där radiopratarna. Man sitter och tror att vem som helst med svada kan få det jobbet, men rösterna är så lugnande och proffesionella att man blir alldeles till sig.
Så fick jag numret till hon som skulle hålla i programmet efter den tidigare nämna kvinnan.
Och än en gång. ÄN en gång. Dom har HELT fantastiska röster. Man kan nästan inte ens prata i telefon med dom, för man blir helt bortblåst.
Helt sjukt.
Dom har såna fantastiska röster dom där radiopratarna. Man sitter och tror att vem som helst med svada kan få det jobbet, men rösterna är så lugnande och proffesionella att man blir alldeles till sig.
Så fick jag numret till hon som skulle hålla i programmet efter den tidigare nämna kvinnan.
Och än en gång. ÄN en gång. Dom har HELT fantastiska röster. Man kan nästan inte ens prata i telefon med dom, för man blir helt bortblåst.
Helt sjukt.
Another Brick In The Wall pt.2
Nu var det fyra dagar sen sist jag skrev, och idag fyller både min syster och min gode vän Johan Andersson år. Så grattis.
Sitter här och funderar på allt intressant jag gjort under veckan. Som till exempel att ha monterat låscylindrar på 56 bokskåp (när jag var RIKTIGT snabb snittade jag 10 minuter per konsol, d.v.s 4 skåp, d.v.s 2,5 min/skåp, men man bör ändå räkna med en halvtimme/tjugo minuter per skåp allt som allt om man räknar med muttrar som kärvar och nitar som nitas fel och måste göras om t.ex.), eller som när jag DEMONTERADE cylindrar på cirka 60 andra skåp...
Eller som när jag bökade bort ett gäng skåp (för er som gått Bessemer och har ett sjukligt konstigt intresse för skåp så var det dom röda vid matsalens personalingång och dom röda vidare ner mot P065) för att sedan hitta 25-öringar, 10-öringar och 5-öringar (d.v.s skåpen har stått där i närmare 20 år, om inte mynten tydde på det så var dammet en ledtråd).
Eller som när jag flyttade stolar fram och tillbaka genom hela byggnadskomplexet.
Eller som när jag vann FA-cupen två år i rad på Football Manager (i Onsdags och igår).
Eller som när jag slog rekordet för långa samtal (iallafall på dom senaste månaderna) med ett 2 timmar och 20 minuter långt telefonsamtal mitt i natten när det var jobb dagen efter.
Hej och hå.
Bör tilläggas att Spurs leder Premier League i Football Manager för mig nu (YES BABY!).
Kanske får jag äntligen vinna den där jävla bucklan. Förra "året" vann ju ändå Man City...
(I FM alltså).
Sitter här och funderar på allt intressant jag gjort under veckan. Som till exempel att ha monterat låscylindrar på 56 bokskåp (när jag var RIKTIGT snabb snittade jag 10 minuter per konsol, d.v.s 4 skåp, d.v.s 2,5 min/skåp, men man bör ändå räkna med en halvtimme/tjugo minuter per skåp allt som allt om man räknar med muttrar som kärvar och nitar som nitas fel och måste göras om t.ex.), eller som när jag DEMONTERADE cylindrar på cirka 60 andra skåp...
Eller som när jag bökade bort ett gäng skåp (för er som gått Bessemer och har ett sjukligt konstigt intresse för skåp så var det dom röda vid matsalens personalingång och dom röda vidare ner mot P065) för att sedan hitta 25-öringar, 10-öringar och 5-öringar (d.v.s skåpen har stått där i närmare 20 år, om inte mynten tydde på det så var dammet en ledtråd).
Eller som när jag flyttade stolar fram och tillbaka genom hela byggnadskomplexet.
Eller som när jag vann FA-cupen två år i rad på Football Manager (i Onsdags och igår).
Eller som när jag slog rekordet för långa samtal (iallafall på dom senaste månaderna) med ett 2 timmar och 20 minuter långt telefonsamtal mitt i natten när det var jobb dagen efter.
Hej och hå.
Bör tilläggas att Spurs leder Premier League i Football Manager för mig nu (YES BABY!).
Kanske får jag äntligen vinna den där jävla bucklan. Förra "året" vann ju ändå Man City...
(I FM alltså).
tisdag 4 augusti 2009
McDonalds
Vad är det med "förmännen" på McDonalds som gör att dom måste låta så överlägsna? Varje gång man åker i McDriven så står det nån spetig brutta med graden "arbetsledare" inkalkerat under hennes namn på namnbrickan, och pratar stenhård företagsrikssvenska i 390 knop samtidigt som hon med frenetisk och antagligen spelad säkerhet trycker på 14 knappar på en gång i hennes lilla beställningspanel. Precis som att dom nått toppen på varenda karriärstege bara för att sedan vända och återvända ner till McDonalds för att dom "trivs med det". Jag menar, det är väl ett faktum att ett arbete på McDonalds i princip är det lägst "rankade" man kan ha?
Men samtidigt står dom där, med inbillad hög status.
Som en extremt kortväxt människa på ett dvärgseminarium.
Men samtidigt står dom där, med inbillad hög status.
Som en extremt kortväxt människa på ett dvärgseminarium.
måndag 3 augusti 2009
Doktor Mamma rapporterar in
Ok, jag har ett erkännande. Faktum är att TROTS att jag aldrig talar öppet om det så var jag dödligt sjuk i vår stora folksjukdom Cancer för 3 år sen. Och sen dess så har min mor levt i en fantasivärld. En fantasivärld där hon i februari 2006 slog världsrekord med världens kortaste specialistläkarutbildning och sen dess har vetat allt om sjukdomar och allt om allt som hör därtill.
Det spelar ingen roll om man så trycker upp alvedon-sidan ur FASS så långt upp i hennes ansikte att näshåren penetrerar A4:at - hon kommer ändå påstå att hon har rätt och att FASS har fel.
Kristina Maria Bergström, född Nygren, från Gysinge, utbildad barnpedagog har alltså mer rätt när det kommer till läkemedel än Sveriges samlade läkemedelsföretag och doktorer i ett.
Logiskt.
"FASS, förkortning för Farmaceutiska Specialiteter i Sverige, som är en sammanställning av läkemedelfakta från läkemedelsindustrin till olika förskrivare av läkemedel, främst läkare, och apotekspersonal. Det är en av Läkemedelsindustriföreningens Service AB årligt utgiven uppslagsbok avsedd för läkare, tandläkare, sjuksköterskor, farmaceuter och annan sjukvårdpersonal som hanterar läkemedel." - Wikipedia.org
Det spelar ingen roll om man så trycker upp alvedon-sidan ur FASS så långt upp i hennes ansikte att näshåren penetrerar A4:at - hon kommer ändå påstå att hon har rätt och att FASS har fel.
Kristina Maria Bergström, född Nygren, från Gysinge, utbildad barnpedagog har alltså mer rätt när det kommer till läkemedel än Sveriges samlade läkemedelsföretag och doktorer i ett.
Logiskt.
"FASS, förkortning för Farmaceutiska Specialiteter i Sverige, som är en sammanställning av läkemedelfakta från läkemedelsindustrin till olika förskrivare av läkemedel, främst läkare, och apotekspersonal. Det är en av Läkemedelsindustriföreningens Service AB årligt utgiven uppslagsbok avsedd för läkare, tandläkare, sjuksköterskor, farmaceuter och annan sjukvårdpersonal som hanterar läkemedel." - Wikipedia.org
En arbetande man
Hej och hå, det är inte lätt att vara kommunalarbetare! Idag har jag monterat lås hela morgonen, och tagit mig tid att lyssna igenom 3 hela album samtidigt. Jag hade iochförsig hört alla 3 albumen förut, så det var ingen ny erfarenhet, men när albumen var "Only by the Night" med Kings of Leon och "Wish You Were Here" och "The Wall" med Pink Floyd så ska man inte klaga.
Att kliva upp klockan halv sju på morgonen är dock inte alls lika trevligt så på lunchrasten somnade jag på soffan, för att sen vakna med torkat saliv i mungipan och en kall mikrolasagne på tallriken.
Så nu är det dags att koppla av lite istället och titta på avsnitt sju i säsong två av True Blood!
Att kliva upp klockan halv sju på morgonen är dock inte alls lika trevligt så på lunchrasten somnade jag på soffan, för att sen vakna med torkat saliv i mungipan och en kall mikrolasagne på tallriken.
Så nu är det dags att koppla av lite istället och titta på avsnitt sju i säsong två av True Blood!
lördag 1 augusti 2009
Skrivkramp - Reprise
Skrivkramp kan omöjligt vara bra när man ska gå en högskolelinje (linje, kurs eller kurspaket. Kommer inte ihåg!) med inriktning Journalistik och Litteratur, men jag tycks få det från och till. Dom senaste dagarna har det dock kliat i fingrarna, och när jag ligger och försöker sova så kommer NOVELLIDÉER hela jävla tiden. Men jag ligger ju och försöker sova, så jag kan ju inte skriva ner dom.
Frågan är OM det skulle bli något vettigt av det om jag skrev ner skiten nån gång. Jag kanske sitter på något här. Vem vet.
IGÅR var iallafall en intressant dag. Jag och GD var taggade på att dra in på Jägerkvällen på Kharma. Inte för att det var Kharma, utan för att det var Jägerkväll, bör tilläggas. Men vi fastnade på förfesten vi var på, borta i Björksätra, hemma hos den glade Emil Nilsson. Vilket gjorde den förfesten till en officiell fest. Typ. Men trevligt var det, verkligen, för jag fick chansen att hänga med Sigge för första gången på länge, då han har flyttat till Stockholm.
En ryss mer för stockholmarna, en ryss mindre för oss. En jävla förlust kan jag säga.
Frågan är OM det skulle bli något vettigt av det om jag skrev ner skiten nån gång. Jag kanske sitter på något här. Vem vet.
IGÅR var iallafall en intressant dag. Jag och GD var taggade på att dra in på Jägerkvällen på Kharma. Inte för att det var Kharma, utan för att det var Jägerkväll, bör tilläggas. Men vi fastnade på förfesten vi var på, borta i Björksätra, hemma hos den glade Emil Nilsson. Vilket gjorde den förfesten till en officiell fest. Typ. Men trevligt var det, verkligen, för jag fick chansen att hänga med Sigge för första gången på länge, då han har flyttat till Stockholm.
En ryss mer för stockholmarna, en ryss mindre för oss. En jävla förlust kan jag säga.
torsdag 30 juli 2009
Woot!
Ok, nu har bloggen ett fräscht nytt utseende. Den lilla framimproviserade loggan som jag postade i förra inlägget kändes för snygg för att låta bli att göra nåt med! Så nu har vi en vacker liten blogg att arbeta med.
Jag måste få berätta; idag insåg jag hur bra jag egentligen mådde. Jag satt och animerade en loopad film som vi behöver i bandsyfte tillsammans med Ludvig - ett för jävla tråkigt jobb egentligen. Men plötsligt slog det mig att jag var lycklig. Inte på grund av situationen, utan i största allmänhet. Jag spontankramade till och med Ludde.
Och då har det fan gått långt.
Jag måste få berätta; idag insåg jag hur bra jag egentligen mådde. Jag satt och animerade en loopad film som vi behöver i bandsyfte tillsammans med Ludvig - ett för jävla tråkigt jobb egentligen. Men plötsligt slog det mig att jag var lycklig. Inte på grund av situationen, utan i största allmänhet. Jag spontankramade till och med Ludde.
Och då har det fan gått långt.
onsdag 29 juli 2009
If you should go skating
Ahahahaha. AAAhahaha... Fantastiskt. The Wall.
Man ska inte behöva säga mer.
Songs for the Deaf
Jag kan inte betitla mig själv som ett fan av Queens of the Stone Age (mest för att jag aldrig har försökt lyssna mig in på dom), men nu håller jag på att lyssna igenom den platta som sägs vara deras bästa: "Songs for the Deaf" - och hittills gillar jag det skarpt. Men anledningen till varför jag började skriva det här inlägget var att jag såg omslaget till vinylutgåvan av albumet på Wikipedia, och måste säga att det är helt brilliant. Jag har aldrig sett något vackrare eller smartare omslag.
tisdag 28 juli 2009
Det är nåt speciellt
För det finns en viss ära med att t.ex. få en låt tillägnad sig. Eller liknande för den delen. Det ska mycket till. Och nu sitter jag och tittar på Facebook-helvetet av någon anledning.
En doft sätter sig i flimmerhåren längst upp i näskanalen. Och förnimmelsen av ett hårsvall sätter sig i mina fingertoppar och etsar sig på min näthinna.
I have found a sacred grove of my own
And it just occured to me that you've grown
Since the last time I saw you
Wandring about in your gown
I sung my praises to the Lord, and
Since the last time I went over Jordan
I haven't seen so lushous fields
And the beautiful richness that it wields
Ba-pa-paaa, ba-pa-paaaa, ba-pa-paaa, ba-pa-PAAAA!
http://www.myspace.com/thebandargosaction
En doft sätter sig i flimmerhåren längst upp i näskanalen. Och förnimmelsen av ett hårsvall sätter sig i mina fingertoppar och etsar sig på min näthinna.
I have found a sacred grove of my own
And it just occured to me that you've grown
Since the last time I saw you
Wandring about in your gown
I sung my praises to the Lord, and
Since the last time I went over Jordan
I haven't seen so lushous fields
And the beautiful richness that it wields
Ba-pa-paaa, ba-pa-paaaa, ba-pa-paaa, ba-pa-PAAAA!
http://www.myspace.com/thebandargosaction
Hjälp mig.
Ok, nu har jag sett en blygdläppsplastikoperation utföras på "Plastikdoktorn 90210" som går på tv400, och det står nu klart för mig att jag aldrig mer kommer kunna röra vid en kvinna.
Jag är ärrad för livet.
Jag är ärrad för livet.
måndag 27 juli 2009
Reflektion över livet. Och döden.
Utomhus har mörkret svept sig kring landskapet som i en grav, förutom den knappa ljuskällan som snöns reflektion av fönstrens varma strålande utgör. I duschen står jag i Lützen-lik dimma och låter dom varma strålarna blästra av smuts från dom senaste dagarnas själavandringar.
Då känner jag det. Det börjar som en lätt pirrning i benen som får mina knän att vika sig lätt och lämnar min överkropp i ett svajande läge. Jag pustar ut i ren reflex för att försöka återfå balansen och känner en lätt känsla av panik komma när dimman i mitt huvud inte släpper. Till sist återhämtar sig mitt sinne nog för att jag ska kunna ta tag i den kromade stången som duschmunstycket är fäst vid, och jag lyckas hålla mig på fötter.
Ångan från den heta duschen börjar fylla det trånga utrymmet som var vårat badrum, och i reflekterandet över förlusten av kontroll över min egen kropp märker jag inte hur ångan fyller på den dimma som redan befann sig i mitt huvud, och inte minst det faktum att bristen på syre får lila prickar att uppenbara sig på mina näthinnor. När jag stänger mina ögon ser jag min kropp från en annan vinkel, ett närmare två meter långt skelett som kämpar för att hålla sin vaggande kropp på fötter i en dimension där vattenmolekyler och vita blodceller kämpar för att bryta ner människan inuti. Mörkret börjar lägga sig, och tanken slog mig; "Nu dör jag".
Sen kan den knappa minuten som gick lika gärna ha varit en livstid. Jag har aldrig varit nära att drunkna, jag har hållit mig på land så länge jag kan minnas, så det är en sensation som jag inte kunde relatera till förrän den stunden. Man tappar kontrollen, glider ut ur djupet och ut ur sitt sinne, och bara är. Jag hade lika gärna kunnat vittra sönder där jag stod, men självbevarelsedriften slog till och som ett djur som ramlat i en vak klöste jag isen för att rädda mitt skinn. I en sista kraftansträning vräker jag dom åttio kilon som min då undernärda kropp bestod av mot badrumsdörren och tog mig med knapp marginal till mina föräldrars breda dubbelsäng, där jag reflekterade över livet. Och döden.
Då känner jag det. Det börjar som en lätt pirrning i benen som får mina knän att vika sig lätt och lämnar min överkropp i ett svajande läge. Jag pustar ut i ren reflex för att försöka återfå balansen och känner en lätt känsla av panik komma när dimman i mitt huvud inte släpper. Till sist återhämtar sig mitt sinne nog för att jag ska kunna ta tag i den kromade stången som duschmunstycket är fäst vid, och jag lyckas hålla mig på fötter.
Ångan från den heta duschen börjar fylla det trånga utrymmet som var vårat badrum, och i reflekterandet över förlusten av kontroll över min egen kropp märker jag inte hur ångan fyller på den dimma som redan befann sig i mitt huvud, och inte minst det faktum att bristen på syre får lila prickar att uppenbara sig på mina näthinnor. När jag stänger mina ögon ser jag min kropp från en annan vinkel, ett närmare två meter långt skelett som kämpar för att hålla sin vaggande kropp på fötter i en dimension där vattenmolekyler och vita blodceller kämpar för att bryta ner människan inuti. Mörkret börjar lägga sig, och tanken slog mig; "Nu dör jag".
Sen kan den knappa minuten som gick lika gärna ha varit en livstid. Jag har aldrig varit nära att drunkna, jag har hållit mig på land så länge jag kan minnas, så det är en sensation som jag inte kunde relatera till förrän den stunden. Man tappar kontrollen, glider ut ur djupet och ut ur sitt sinne, och bara är. Jag hade lika gärna kunnat vittra sönder där jag stod, men självbevarelsedriften slog till och som ett djur som ramlat i en vak klöste jag isen för att rädda mitt skinn. I en sista kraftansträning vräker jag dom åttio kilon som min då undernärda kropp bestod av mot badrumsdörren och tog mig med knapp marginal till mina föräldrars breda dubbelsäng, där jag reflekterade över livet. Och döden.
%
Ok, nu har jag insett att jag har sjukt mycket musikrelaterade prylar, så jag tänkte göra en liten lista. Men då jag inte orkar räkna ALLT så får den bli över instrumenten enbart.
- Yamaha RBX200, elbas, svart
- Yamaha E403, keyboard, grå
- "Bluie", Ibanez Performance 200, Semi-akustisk gitarr, blå
- "Blackie", Ibanez V72ECE, Semi-akustisk gitarr, svart
- Gibson SG Special Faded, elgitarr, körsbär
- Peavey Bandit 112, förstärkare, svart
- Line 6 Spider III, hemmaförstärkare, svart
Tråkigt va? Men jag orkar inte mer än såhär, är faktiskt sjuk, och jag drack alkohol i lördags trots att jag lovat mig själv att inte göra det. Men det var värt det. Som det var värt det.
Jag blir fan knäsvag.
onsdag 15 juli 2009
Your female scent just turned out to be
Ok, så här är det: dofter är min grej. Hade jag haft en topplista med saker som jag tänder på mest så kommer DOFTER på plats nummer ett (ej att misstagas med LUKTER, som är den negativa motsvarigheten, dofter doftar alltså gott). Och jag sitter här och funderar på en tidigare (MINDRE än två månader sen, för referens) erövring. Grejen är att jag just nu doftar EXAKT som personen i fråga gjorde. Hur?
Jo, jag har spelat fotboll ikväll, så jag hade myggmedel på armarna. Myggmedlet doftar lite som tigerbalsam nästan, men det är inte det enda elementet som flödar ihop till denna underbara doftkombination. Nej, vi har den hudlotion jag smörjer in mig med efter varje dusch för att undvika att huden blirr torr och obehaglig (med risk för att låta som en medelålders kvinna), en lätt blomsterparfymerad historia som ger mig en viss känsla av trygghet vid varje "fnos" (för referens så kan jag säga att märket är Eucerin, och det är flaskan med röd pip).
Sen har vi min deodorant som sätter sina spår, det är en manlig standardvariant från Adidas.
Dessa element; hudkrämen, Adidasdeodoranten och touchen av myggmedel, blir tillsammans en helt underbar doftkombination. Och den får mig att känna mig ensam samtidigt som det känns som att nån är här med mig.
Vidrigt och fantastiskt på samma gång.
Djupt? Analyserande...
Jo, jag har spelat fotboll ikväll, så jag hade myggmedel på armarna. Myggmedlet doftar lite som tigerbalsam nästan, men det är inte det enda elementet som flödar ihop till denna underbara doftkombination. Nej, vi har den hudlotion jag smörjer in mig med efter varje dusch för att undvika att huden blirr torr och obehaglig (med risk för att låta som en medelålders kvinna), en lätt blomsterparfymerad historia som ger mig en viss känsla av trygghet vid varje "fnos" (för referens så kan jag säga att märket är Eucerin, och det är flaskan med röd pip).
Sen har vi min deodorant som sätter sina spår, det är en manlig standardvariant från Adidas.
Dessa element; hudkrämen, Adidasdeodoranten och touchen av myggmedel, blir tillsammans en helt underbar doftkombination. Och den får mig att känna mig ensam samtidigt som det känns som att nån är här med mig.
Vidrigt och fantastiskt på samma gång.
Djupt? Analyserande...
söndag 12 juli 2009
Fuck me? I'll fuck you, then I'll eat ya.
Gott folk, gårdagen var skrämmande. En blöt krogkväll ledde till "efterfest" hemma hos Johan. Definitionen av en efterfest hemma hos Johan är 3 killar och en tjej som går runt och inte gör någonting, mestadels nakna.
Oväntade tillställningar leder till oväntade situationer. Indeed.
Men jag sov gott iallafall.
Oväntade tillställningar leder till oväntade situationer. Indeed.
Men jag sov gott iallafall.
tisdag 7 juli 2009
Ok, det var sista gången jag provade det där
Jag var nyss i duschen, och passade på att raka mig (hakan, inte pungen) när jag ändå var där inne. Jag hittade inte farsans och mitt gemensamma Mach 3-lödder, men jag hittade en nyinköpt Nivea-variant. Den gav ett ovanligt tjockt skum visade det sig, och när jag hade löddrat in mig ordentligt så hade jag båda händerna fulla med rakskum. Så, jag tänkte att eftersom det luktade riktigt fräscht så passade jag på att gnida in resten av kroppen med det - lite som ett schampoo.
Sen när jag stog där som en blålätt Yeti av tvåtusentalet så kände jag hur det började svida på hakan. En obehaglig sensation som snart spred sig över varenda kroppsdel som jag omsorgsfullt hade löddrat in. Och då jag hade tagit god tid på mig att riktigt ordentligt gnida in "Kronjuvelerna" ("Familjegodset", "Klockspelet", "Paketet") så fick jag panik i väntan på den smärtan som annalkade i mina nedre regioner, och började tokduscha och skrika (av någon anledning, det hade ju inte börjat göra ont än) samtidigt som jag sprayade ballen full med iskallt duschvatten.
Sen kom det.
Och jag kan ju säga att det var som att doppa pungen i frätande syra, alternativt lite som att "teabagga" killen i Fishermans Friend-reklamen.
Sen när jag stog där som en blålätt Yeti av tvåtusentalet så kände jag hur det började svida på hakan. En obehaglig sensation som snart spred sig över varenda kroppsdel som jag omsorgsfullt hade löddrat in. Och då jag hade tagit god tid på mig att riktigt ordentligt gnida in "Kronjuvelerna" ("Familjegodset", "Klockspelet", "Paketet") så fick jag panik i väntan på den smärtan som annalkade i mina nedre regioner, och började tokduscha och skrika (av någon anledning, det hade ju inte börjat göra ont än) samtidigt som jag sprayade ballen full med iskallt duschvatten.
Sen kom det.
Och jag kan ju säga att det var som att doppa pungen i frätande syra, alternativt lite som att "teabagga" killen i Fishermans Friend-reklamen.
måndag 6 juli 2009
Äntligen fri
Gipshelvetet är nu borttaget, så nu är man ett steg närmare att vara en vanlig människa igen. Så, vad har hänt under den vecka som jag inte har kunnat skriva?
Argos har fått en spelning på Gävle Marinfestival, vi är headline på scen nummer 2 på Fredagen (Thomas Di Leva headlinar scen nummer 1). Tyvärr fick vi ingen tid på lördagen då P-Floyd headlinar scen 1, men vafan, vi ska ju dit och titta ändå och vi kanske får behålla backstagepassen om vi har tur. Sen är vi även veckans utmanare i Musikpriset Gävleborg, och vinner vi det lilla kalaset så får vi 10 000 kronor och ett gäng högst eftertraktade spelningar. Så rösta.
http://www.sr.se/cgi-bin/gavleborg/program/artikel.asp?programid=3288&artikel=2678255
Vad mer? Har fixat mig en begagnad bas för att bredda min musikalitet ytterliggare, har också skaffat en ny semiakustisk gura, som numera är inne på lagning och strängbyte (den var "bättre begagnad"), så det är haj lajf.
I övrigt så är jag ganska så trött på att behöva svara på frågorna "Hur gjorde du det där?" (gipset) och "Hur lyckades du bli rånad i Bulgarien?"...
Argos har fått en spelning på Gävle Marinfestival, vi är headline på scen nummer 2 på Fredagen (Thomas Di Leva headlinar scen nummer 1). Tyvärr fick vi ingen tid på lördagen då P-Floyd headlinar scen 1, men vafan, vi ska ju dit och titta ändå och vi kanske får behålla backstagepassen om vi har tur. Sen är vi även veckans utmanare i Musikpriset Gävleborg, och vinner vi det lilla kalaset så får vi 10 000 kronor och ett gäng högst eftertraktade spelningar. Så rösta.
http://www.sr.se/cgi-bin/gavleborg/program/artikel.asp?programid=3288&artikel=2678255
Vad mer? Har fixat mig en begagnad bas för att bredda min musikalitet ytterliggare, har också skaffat en ny semiakustisk gura, som numera är inne på lagning och strängbyte (den var "bättre begagnad"), så det är haj lajf.
I övrigt så är jag ganska så trött på att behöva svara på frågorna "Hur gjorde du det där?" (gipset) och "Hur lyckades du bli rånad i Bulgarien?"...
tisdag 30 juni 2009
0768411035
Är mitt nya telefonnummer, lägg det på minnet. Skicka gärna ett sms om ni vill, så lägger jag in erat i min telefonbok...
Kommer inte bli så långa inlägg den närmsta tiden, har brytit handen...
Kommer inte bli så långa inlägg den närmsta tiden, har brytit handen...
söndag 28 juni 2009
To be a rock and not to roll
Ok, som sagt, det blev inga inlägg på ett tag där, men med tanke på att jag varit bortrest utan tillgång till dator så är det väl egentligen max 10 timmar sen jag skrev förra inlägget.
Men angående veckan, first thing's first, så har jag blivit "fett rånad" (som Jimmy Löfgren skulle ha uttryckt det). Första natten steg den billiga alkoholen mig åt huvudet, och efter ett tequila-race på 8 shottar blackoutade jag, eller som Robert Plant skulle ha uttryckt det: "Didn't take too long 'fore I found out, what people mean by "down and out"", och vaknade upp i en okänd hotelllobby 3 timmar senare. Min telefon var borta och min plånbok likaså, skjortan luktade spya (och konstigt nog hade jag den inte på mig, utan höll den i handen) och när jag lyckades lista ut vart mitt hotell låg med hjälp av nattportieren så insåg jag att jag var 3 kilometer därifrån (bra jobbat i ett sånt centrerat ställe som Sunny Beach).
Så notera detta: alla som försökte eller försöker få tag på mig via min mobiltelefon - jag ignorerar er inte. Försök få tag på mig på annat vis istället.
Jaja, slutsatsen jag kan dra är väl iallafall att alkoholen var billig. Och mobiltelefonen är jag iallafall glad att jag blev av med, det känns som ett definitivt slut på gymnasietiden på ett sätt.
Uppdaterar kanske sen, när inspirationen slår till igen...
Men angående veckan, first thing's first, så har jag blivit "fett rånad" (som Jimmy Löfgren skulle ha uttryckt det). Första natten steg den billiga alkoholen mig åt huvudet, och efter ett tequila-race på 8 shottar blackoutade jag, eller som Robert Plant skulle ha uttryckt det: "Didn't take too long 'fore I found out, what people mean by "down and out"", och vaknade upp i en okänd hotelllobby 3 timmar senare. Min telefon var borta och min plånbok likaså, skjortan luktade spya (och konstigt nog hade jag den inte på mig, utan höll den i handen) och när jag lyckades lista ut vart mitt hotell låg med hjälp av nattportieren så insåg jag att jag var 3 kilometer därifrån (bra jobbat i ett sånt centrerat ställe som Sunny Beach).
Så notera detta: alla som försökte eller försöker få tag på mig via min mobiltelefon - jag ignorerar er inte. Försök få tag på mig på annat vis istället.
Jaja, slutsatsen jag kan dra är väl iallafall att alkoholen var billig. Och mobiltelefonen är jag iallafall glad att jag blev av med, det känns som ett definitivt slut på gymnasietiden på ett sätt.
Uppdaterar kanske sen, när inspirationen slår till igen...
lördag 20 juni 2009
Goodbye cruel world, it's over, walk on by
Ja, hej och hå, här sitter jag igen. Kommer dock inte bli fler inlägg på en hel vecka, då jag drar till Bulgarien med släkten inatt... Tänkte dela med mig av lite argos-bilder, property of Sören Kassören på Kungen.
Man har ju utstrålning som en lam 80-åring, men vafan, det är lite Dave Gilmour på The Wall-turnén över stilen...
fredag 19 juni 2009
On High
Jag skulle lämna in två historiaarbeten innan studenten. Jag lämnade in ett, och fick MVG i både Svenska B och Historia A tack vare kvalitén på uppsatsen. Tänkte dela med mig av den här!
SVENSK STORMAKTSTID
En utvärdering
När Gustav II Adolf kom till makten efter sin faders död så satt han i en knivig situation. Sverige stod inför konflikter på tre fronter, mot Polen, Danmark och Ryssland. Gustav II var en impulsiv och energisk person, och turligt nog föreföll det sig som så att han inledde ett typ av gemensamt ledarskap med rikskansler Axel Oxenstierna, vilket blev en kombination som kan ha varit det mest effektiva ledarskapet i Sveriges historia. Administration, handel och näringsliv förbättrades i rasande fart. Vid västerhavet grundades Göteborg. Samtidigt inleddes en upprustning av krigsmakten. Man utökade armén genom utskrivningar av bondesoldater vilka organiserades i landskapsregementen. Flottan förstärktes med nya och större fartyg varav det berömda regalskeppet Wasa skulle ha varit ett. Anledningen till upprustningen var att det trettioåriga kriget härjade i Tyskland, och Sverige fick till sist gå in och försvara protestantismen och förhindra en enad tysk stormakt.
Fälttåget blev en framgång och iochmed framgången och Gustav II's vassa militära sinne slipades den svenska armén till perfektion och ryktet fick sig en rejäl skjuts då man segerrikt klarade av ett fälttåg i södra Tyskland samtidigt som man var ansatt från tre fronter. Gustav II fick då ambitionen att nå en ledarställning i ett storprotestantiskt statsförbund i Norra Europa. Enkelt uttryckt ville han bli en typ av "Kejsare", och utgöra en motpol mot den katolske kejsaren i Wien. Detta misslyckades dock då Gustav II stupade, 37 år gammal, i Slaget vid Lützen den 6 november 1632.
Tronen togs över av Gustavs sexåriga dotter Christina, som vid 27 års ålder abdikerade och konverterade till katolicism. Vid abdikeringen överläts kronan till Christinas kusin, och tidigare trolovade, Karl X Gustaf.
Då Karl X inte var ättling till Christina så markerade hans tronfölje en ny dynasti i den svenska kungahistorien. Den nya kungen visade sig vara näst intill lika effektiv som sin morbror Gustav II, och bedrev ett (till en början) lyckat fälttåg i Polen. När fälttåget väl körde fast såg dansken sin chans och förklarade krig mot det försvagade Sverige. Karl X tågade direkt upp från polen mot Jylland som ockuperades. För att komma över till de danska huvudöarna och få ett avgörande krävdes dock sjötransport i form av en flotta som Sverige inte besatt. Förhandlingar inleddes direkt med England som dock nekade. Då såg Karl en möjlighet till seger iochmed den exceptionellt kalla vintern som möjliggjorde en marsch över dom nu frusna Lilla och Stora Bält, vars strömma och salta vatten sällan fryser. Marschen över Lilla Bält till Fyn lyckades och den 13 kilometer långa marschen över Stora Bält inleddes.
År 1654 tågade Karl X Gustav med sin här över Stora Bält och tack vare den riskfyllda chansningen som helt satte dom danska trupperna ur spel säkrades därmed Sveriges genom tiderna viktigaste seger, och positionen som den starkaste makten i norden. I fredsförhandlingen som följde, den såkallade Roskildefreden, så fick Sverige bl.a. Skåne, Blekinge och Halland, och fick därför kontroll över hela det Svenska fastlandets kuststräcka från väst till öst.
Karl X Gustav fick lunginflammation efter en riksdag i Göteborg, och dog senare, 37 år gammal. Tronen gick till hans fyraåriga son Karl XI Gustav, dock fick en tillfällig förmyndarregering sättas in, under ledning av rikskansler Gabriel de la Gardie. Förmyndarregeringen var till skillnad från Gustav II och Karl X inte expansionslystna, och slöt därför fred med samtliga grannländer. Statsinkomsterna var dock för små för att man skulle kunna sluta bedriva krig utan hjälp, så man vände sig till Frankrike som erbjöd ekonomisk påskjuts mot att Sverige lovade att gå in i krig på Frankrikes sida i orostider.
Oturligt nog så blev Sverige efter ett par år tvungna att skicka militär till Nordtyskland för att hjälpa Frankrike. Detta innebar att svenskarna fick slåss för någon annans sak, helt utan egen vinning. Detta hade sin inverkan på moral, och svenskarna led förluster. Vilket fick ett hämndlystet danmark att invadera Skåne än en gång. När man väl tryckt tillbaka den danska invasionen var Karl XI sjutton år och myndig, och bedrev ett internt krig mot regeringen och dom adelsmän som låg bakom det undermåliga förmyndarstyret. Detta ledde till att högadelns enorma marker gick till kronan, vilket gav ekonomi och resurser till en ny krigsrustning och även det nya indelningsverket.
Indelningsverket innebar att utöver dom runt 30 000 man som Sverige redan hade utplacerat i garnisoner och fästningar som professionella soldater kompletterades med 40 000 man till, som var tränade och stridsberedda bönder helt enkelt. Dom indelta männen fick namnet Karoliner, efter det latinska namnet för Karl: Carolus. Detta innebar att Sverige fick en, enligt folkmängd, jämförelsevis dubbelt så stor armé som andra länder hade vid den tiden (och soldater som var jämförbara med andra länders elitstyrkor), och till ett relativt billigt pris.
Villkoren var på Karl XII:s sida när han tog över kronan efter sin far vid 14 års ålder. Sverige var den nordiska stormakten och hade en av Europas bästa arméer. Men grannländerna såg sin chans att kuva Sverige nu när en sån ung konung hade makten, så dom ingick ett angreppsförbund. I detta deltog den danske kungen Frederik IV, Polens kung August II, och ryske tsaren Peter I. Alla dessa hoppades på expansionsmöjligheter på det svensk-finska rikets bekostnad. Juni 1700 inleddes anfallet, och blev en knivig situation för Sverige i form av ett trefrontskrig. Men tack vare Karl XI:s militära reformer så befann sig försvarsmakten i bättre skick än någonsin förut, dessutom hade Sverige vissa allierade.
Man började med att kuva danskarna, vilket gick som en dans tack vare en engelsk-nederländsk flotta som fraktade den Svenska armén rakt in i Köpenhamn. Med tanke på dom allierade så fortsatte man inte kampanjen i Danmark, och vände sig därför österut mot ryssarna, som belägrade staden Narva med en armé på 35 000 man. Sverige genomförde slaget vid Narva med bravur, trots att man bara hade en tredjedel av den manskraft som ryssarna framförde.
Den Karolinska armén hade verkligen bevisat att det var den starkaste armén i norden på den tiden, genom att vinna två kampanjer i svåra situationer (I Köpenhamn var det landstigning på försvarad kust, i Narva var det angrepp på en förskansad fiende i extrema vinterförhållanden och i underläge) på två helt olika ställen i Europa, med bara 4 månaders mellanrum.
Vid det här laget var Sverige en nordisk metropol, och en makt som diplomater försökte fjäska till sig allianser med. Karl XII visade dock inget intresse, hans enda mål var att tåga in i Ryssland. Det ryska fälttåget blev som känt en lång, utdragen besvikelse, med Karl XII:s död som följd.
Karl XII:s död brukar markera det egentliga slutet på den Svenska stormaktens fall. Han lämnade ingen arvinge efter sig, så systern Ulrica Eleonora fick ta över tronen, och ledningen i Sverige återgick till en form av mer representativ monarki med ett parlament som satt med den egentliga makten, till skillnad från på krigarkungarna Gustav II Adolf, Karl X, Karl XI och Karl XII:s tid.
SVENSK STORMAKTSTID
En utvärdering
När Gustav II Adolf kom till makten efter sin faders död så satt han i en knivig situation. Sverige stod inför konflikter på tre fronter, mot Polen, Danmark och Ryssland. Gustav II var en impulsiv och energisk person, och turligt nog föreföll det sig som så att han inledde ett typ av gemensamt ledarskap med rikskansler Axel Oxenstierna, vilket blev en kombination som kan ha varit det mest effektiva ledarskapet i Sveriges historia. Administration, handel och näringsliv förbättrades i rasande fart. Vid västerhavet grundades Göteborg. Samtidigt inleddes en upprustning av krigsmakten. Man utökade armén genom utskrivningar av bondesoldater vilka organiserades i landskapsregementen. Flottan förstärktes med nya och större fartyg varav det berömda regalskeppet Wasa skulle ha varit ett. Anledningen till upprustningen var att det trettioåriga kriget härjade i Tyskland, och Sverige fick till sist gå in och försvara protestantismen och förhindra en enad tysk stormakt.
Fälttåget blev en framgång och iochmed framgången och Gustav II's vassa militära sinne slipades den svenska armén till perfektion och ryktet fick sig en rejäl skjuts då man segerrikt klarade av ett fälttåg i södra Tyskland samtidigt som man var ansatt från tre fronter. Gustav II fick då ambitionen att nå en ledarställning i ett storprotestantiskt statsförbund i Norra Europa. Enkelt uttryckt ville han bli en typ av "Kejsare", och utgöra en motpol mot den katolske kejsaren i Wien. Detta misslyckades dock då Gustav II stupade, 37 år gammal, i Slaget vid Lützen den 6 november 1632.
Tronen togs över av Gustavs sexåriga dotter Christina, som vid 27 års ålder abdikerade och konverterade till katolicism. Vid abdikeringen överläts kronan till Christinas kusin, och tidigare trolovade, Karl X Gustaf.
Då Karl X inte var ättling till Christina så markerade hans tronfölje en ny dynasti i den svenska kungahistorien. Den nya kungen visade sig vara näst intill lika effektiv som sin morbror Gustav II, och bedrev ett (till en början) lyckat fälttåg i Polen. När fälttåget väl körde fast såg dansken sin chans och förklarade krig mot det försvagade Sverige. Karl X tågade direkt upp från polen mot Jylland som ockuperades. För att komma över till de danska huvudöarna och få ett avgörande krävdes dock sjötransport i form av en flotta som Sverige inte besatt. Förhandlingar inleddes direkt med England som dock nekade. Då såg Karl en möjlighet till seger iochmed den exceptionellt kalla vintern som möjliggjorde en marsch över dom nu frusna Lilla och Stora Bält, vars strömma och salta vatten sällan fryser. Marschen över Lilla Bält till Fyn lyckades och den 13 kilometer långa marschen över Stora Bält inleddes.
År 1654 tågade Karl X Gustav med sin här över Stora Bält och tack vare den riskfyllda chansningen som helt satte dom danska trupperna ur spel säkrades därmed Sveriges genom tiderna viktigaste seger, och positionen som den starkaste makten i norden. I fredsförhandlingen som följde, den såkallade Roskildefreden, så fick Sverige bl.a. Skåne, Blekinge och Halland, och fick därför kontroll över hela det Svenska fastlandets kuststräcka från väst till öst.
Karl X Gustav fick lunginflammation efter en riksdag i Göteborg, och dog senare, 37 år gammal. Tronen gick till hans fyraåriga son Karl XI Gustav, dock fick en tillfällig förmyndarregering sättas in, under ledning av rikskansler Gabriel de la Gardie. Förmyndarregeringen var till skillnad från Gustav II och Karl X inte expansionslystna, och slöt därför fred med samtliga grannländer. Statsinkomsterna var dock för små för att man skulle kunna sluta bedriva krig utan hjälp, så man vände sig till Frankrike som erbjöd ekonomisk påskjuts mot att Sverige lovade att gå in i krig på Frankrikes sida i orostider.
Oturligt nog så blev Sverige efter ett par år tvungna att skicka militär till Nordtyskland för att hjälpa Frankrike. Detta innebar att svenskarna fick slåss för någon annans sak, helt utan egen vinning. Detta hade sin inverkan på moral, och svenskarna led förluster. Vilket fick ett hämndlystet danmark att invadera Skåne än en gång. När man väl tryckt tillbaka den danska invasionen var Karl XI sjutton år och myndig, och bedrev ett internt krig mot regeringen och dom adelsmän som låg bakom det undermåliga förmyndarstyret. Detta ledde till att högadelns enorma marker gick till kronan, vilket gav ekonomi och resurser till en ny krigsrustning och även det nya indelningsverket.
Indelningsverket innebar att utöver dom runt 30 000 man som Sverige redan hade utplacerat i garnisoner och fästningar som professionella soldater kompletterades med 40 000 man till, som var tränade och stridsberedda bönder helt enkelt. Dom indelta männen fick namnet Karoliner, efter det latinska namnet för Karl: Carolus. Detta innebar att Sverige fick en, enligt folkmängd, jämförelsevis dubbelt så stor armé som andra länder hade vid den tiden (och soldater som var jämförbara med andra länders elitstyrkor), och till ett relativt billigt pris.
Villkoren var på Karl XII:s sida när han tog över kronan efter sin far vid 14 års ålder. Sverige var den nordiska stormakten och hade en av Europas bästa arméer. Men grannländerna såg sin chans att kuva Sverige nu när en sån ung konung hade makten, så dom ingick ett angreppsförbund. I detta deltog den danske kungen Frederik IV, Polens kung August II, och ryske tsaren Peter I. Alla dessa hoppades på expansionsmöjligheter på det svensk-finska rikets bekostnad. Juni 1700 inleddes anfallet, och blev en knivig situation för Sverige i form av ett trefrontskrig. Men tack vare Karl XI:s militära reformer så befann sig försvarsmakten i bättre skick än någonsin förut, dessutom hade Sverige vissa allierade.
Man började med att kuva danskarna, vilket gick som en dans tack vare en engelsk-nederländsk flotta som fraktade den Svenska armén rakt in i Köpenhamn. Med tanke på dom allierade så fortsatte man inte kampanjen i Danmark, och vände sig därför österut mot ryssarna, som belägrade staden Narva med en armé på 35 000 man. Sverige genomförde slaget vid Narva med bravur, trots att man bara hade en tredjedel av den manskraft som ryssarna framförde.
Den Karolinska armén hade verkligen bevisat att det var den starkaste armén i norden på den tiden, genom att vinna två kampanjer i svåra situationer (I Köpenhamn var det landstigning på försvarad kust, i Narva var det angrepp på en förskansad fiende i extrema vinterförhållanden och i underläge) på två helt olika ställen i Europa, med bara 4 månaders mellanrum.
Vid det här laget var Sverige en nordisk metropol, och en makt som diplomater försökte fjäska till sig allianser med. Karl XII visade dock inget intresse, hans enda mål var att tåga in i Ryssland. Det ryska fälttåget blev som känt en lång, utdragen besvikelse, med Karl XII:s död som följd.
Karl XII:s död brukar markera det egentliga slutet på den Svenska stormaktens fall. Han lämnade ingen arvinge efter sig, så systern Ulrica Eleonora fick ta över tronen, och ledningen i Sverige återgick till en form av mer representativ monarki med ett parlament som satt med den egentliga makten, till skillnad från på krigarkungarna Gustav II Adolf, Karl X, Karl XI och Karl XII:s tid.
Viktor Bergström, HR3:1A
torsdag 18 juni 2009
Dagens ros
Till kvinnan utanför Kharma som spontanvisade brösten för mig, GD, Oskar och David nu ikväll. Tänk att en sån ädel simpel handling kan förgylla en annars nykter kväll! Dock höll bilen på att välta när både Oskar och David slängde sig mot vänster fönsterruta för att få en skymt. Men ack, det var det värt, dom var helt seriöst ett par 10-poängare.
(Jimmy missade det, suckade, och sa "aboo")
Tummen upp
(Jimmy missade det, suckade, och sa "aboo")
Tummen upp
tisdag 16 juni 2009
Swimming in a fish bowl, year after year
Det känns som att livet i Sandviken håller på att dö ut. Det finns inget att göra här. Det är som att vara instängd i ett betongfängelse. Låter lite deppigt, men jag är inte nere, jag tänker bara!
Jag har varit slarvig med att uppdatera med textskriveri åt Argos, har inte varit inspirerad. Men jag lyssnade in mig på lite Kings of Leon igår, och knäppen kom direkt!
Dock så är jag inte trevlig nog att visa upp det i den här bloggen, men jag kan ju alltid visa upp låten som inspirerat mig mest!
Jag har varit slarvig med att uppdatera med textskriveri åt Argos, har inte varit inspirerad. Men jag lyssnade in mig på lite Kings of Leon igår, och knäppen kom direkt!
Dock så är jag inte trevlig nog att visa upp det i den här bloggen, men jag kan ju alltid visa upp låten som inspirerat mig mest!
söndag 14 juni 2009
Toint like a tiger
"Vad har jag gjort idag..." känns som ett onödigt ämne. Skulle jag läsa en blogg så skulle jag inte uppskatta såna inlägg. Men hur ska man kunna skriva något nytt och intressant varje dag? Det är frågan... Men skriver Blondinbella och Linda Rosing något nytt och intressant varje dag? Jag har ingen aning, för jag tillhör inte den skaran av missledda halvmänniskor som läser sådan sörja.
Ok, så vad kan jag säga då? Jag spelar The Sims 3 för tillfället, min karaktär Nils Viktor Bergström som är rockstjärna och frilansande författare, gifte sig just med den rikaste mannen i stadens fru - och fick huset i skilsmässan. Så skaffade han sitt andra barn med: Zoso Bergström (döpt efter Zeppelin-plattan), hennes bror Scott Mae var en bastard som han fick med sin förra flickvän (som även var hans chef när han var roddare). Hej och hå, om det riktiga livet ändå kunde vara såhär roligt...
lördag 13 juni 2009
Ovaltine for all the money!
Idag var jag med i tidningen.
Jag och lilla Mau. Och Frida. Och Billy till vänster. Och Jimmy till höger där. Det var en intressant dag igår. Gratis alkohol och en massa pengar. 5 småflaskor med billig champagne (mousserande vin), 4 småflaskor Jäger och en liten flaska som jag fick av Johnny Fröjd (som jag inte egentligen vågade dricka för det kunde ha varit vad fan som helst) hann jag trycka i mig - och det var bara på flaket som vi åkte runt på. Så när jag kom hem till mottagningen så kan jag ärligt säga att jag var packad.
Mottagningen slutade med att jag däckade i min säng.
Sen drog vi till Emelie Erfält som bor i Stensätra. Vi tänkte att vi kunde mötas upp ett gäng utanför ICA Björksätra för att sen gå dit (det kunde ju omöjligt vara mer än 300 meter). Det var typ 3 kilometer. Men man kom dit till slut, och där drog jag i mig all alkohol jag hade på en halvtimme. Sen gick det utför!
Så nu sitter jag här med en stukad högerhand, för jag lyckades hamna i bråk (med kassan på Sibylla) och insåg inte riktigt att det är lite halvsvårt att slå ner något som är i solitt trä. Jag har vissa minnesluckor, men kommer ihåg det mesta.
Hamnade även i tvist med en sprättgök utanför Lobby, som refererade till Argos Action som "Det där lilla "rockbandet" du spelar i", och vägrade inse att någon som inte gått Estetisk linje kunde vara mer musikalisk än honom själv. Det faktum att en estetisk människa faktiskt kunde gå en linje som INTE leder till ett liv i arbetslöshet fanns inte för honom. Utan man måste, citat (och tänk er detta högfärdigt uttalat, ungefär som att ni älskar er själva så till den vida grad att ni onanerar till er egen spegelbild varje morgon), "Viga sitt liv åt konsten, genom att gå en estetisk utbildning" - annars är man varken konstnär eller estet.
Tänk efter. Tror du på största allvar att människorna som formade modern musik alla gick estetisk linje? Bob Dylan, Frank Zappa, Roger Waters, Jimmy Page?
Dom som går en estetisk linje är snarare dom som misslyckas. Eller så är det dom som kallar folk för "jävla rockers" hela högstadiet, för att sen stå på ensemble i gymnasiet och lira Pink Floyd.
Är det nåt jag hatar så är det hycklare.
Och förresten: Malin, jag kommer att sakna dig.
torsdag 11 juni 2009
Mothership
Intressant namn på ett blogginlägg måste jag säga. Har antagligen inte ett dugg med vad som kommer att skrivas att göra, men det var det ord i mitt huvud som både kändes rätt och tillgängligt för stunden.
Jag vill faktiskt be om ursäkt nu. Förlåt, Bloggjävel. Förlåt för att jag aldrig uppdaterar dig. Men jag har inte haft tillgång till nån annan uppkoppling än grannens (utan lov) dom senaste två veckorna. Så förutsättningarna för att jag skulle kunna skriva ett blogginlägg var att jag skulle sitta det öppna vardagsrumsfönstret och skriva, vilket blev ganska kyligt.
Så vad har då hänt sen sist? Något intressant?
Kanske! Jag har börjat läsa Spelet igen, vilket blir andra gången. Första gången jag läste den var jag dock "skuggan av en man" som det heter. Lång, mager och utmärglad efter hundratals liter cellgift och en benmärgstransplantation. Inte mycket till objekt för en blivande expert. Sen var jag ju 16 bast gammal med. Inte precis krogmogen.
Så den här gången bestämde jag mig för att prova på det. Att spela alltså. Så jag tänkte att jag tar det lugnt en gång för att se om det verkligen funkar. Här är min fältrapport.
(Notera att detta bara var en utvärdering från min sida, om huruvída systemet funkar eller inte)
Två tjejer, en blondin (hindret), och en brunett (målet). Jag börjar med att gå fram till blondinen (en gammal, fast flyktig, bekantskap) för att talas vid lite grann. Hon påpekar det faktum att jag aldrig kommer ihåg vad hon heter. Vilket leder till spelad magikertalang av mig, då jag försöker gissa hennes namn, vilket misslyckas, dock så var det inte ett särskilt seriöst försök.
Brunetten lägger sig i samtalet och vill att jag ska gissa hennes namn med, jag klarar det efter andra försöket. Hon blir imponerad.
Det är vid DET HÄR laget som jag inser att jag verkligen kan prova att spela.
Så jag väljer att vända uppmärksamheten mot blondinen istället, och när brunetten börjar pocka på min uppmärksamhet lägger jag en neg, d.v.s en kommentar som inte är elak, men förolämpar målet såpass att hon faktiskt blir MER intresserad. Och, mina damer och herrar, det är här det hela blir intressant. Fram till dess var det hela ett oseriöst försök, så när min neg verkligen fungerade blev jag riktigt imponerad av den makt som detta system innebär! Brunetten börjar studsa kring mig och blondinen som en uppmärksamhetstörstande galning, och jag vänder efter ett tag uppmärksamheten till henne och börjar göra en cold reading på henne, vilket i princip är en gissningslek som ska framstå som spådom. Hon påstår ett par gånger att jag är den mest intressanta människa hon träffat.
Efter detta fick jag hennes nummer. Ett klassiskt nummeravslut. (High five).
Kanske är värt att prova fler gånger? Feedback, tack.
Jag vill faktiskt be om ursäkt nu. Förlåt, Bloggjävel. Förlåt för att jag aldrig uppdaterar dig. Men jag har inte haft tillgång till nån annan uppkoppling än grannens (utan lov) dom senaste två veckorna. Så förutsättningarna för att jag skulle kunna skriva ett blogginlägg var att jag skulle sitta det öppna vardagsrumsfönstret och skriva, vilket blev ganska kyligt.
Så vad har då hänt sen sist? Något intressant?
Kanske! Jag har börjat läsa Spelet igen, vilket blir andra gången. Första gången jag läste den var jag dock "skuggan av en man" som det heter. Lång, mager och utmärglad efter hundratals liter cellgift och en benmärgstransplantation. Inte mycket till objekt för en blivande expert. Sen var jag ju 16 bast gammal med. Inte precis krogmogen.
Så den här gången bestämde jag mig för att prova på det. Att spela alltså. Så jag tänkte att jag tar det lugnt en gång för att se om det verkligen funkar. Här är min fältrapport.
(Notera att detta bara var en utvärdering från min sida, om huruvída systemet funkar eller inte)
Två tjejer, en blondin (hindret), och en brunett (målet). Jag börjar med att gå fram till blondinen (en gammal, fast flyktig, bekantskap) för att talas vid lite grann. Hon påpekar det faktum att jag aldrig kommer ihåg vad hon heter. Vilket leder till spelad magikertalang av mig, då jag försöker gissa hennes namn, vilket misslyckas, dock så var det inte ett särskilt seriöst försök.
Brunetten lägger sig i samtalet och vill att jag ska gissa hennes namn med, jag klarar det efter andra försöket. Hon blir imponerad.
Det är vid DET HÄR laget som jag inser att jag verkligen kan prova att spela.
Så jag väljer att vända uppmärksamheten mot blondinen istället, och när brunetten börjar pocka på min uppmärksamhet lägger jag en neg, d.v.s en kommentar som inte är elak, men förolämpar målet såpass att hon faktiskt blir MER intresserad. Och, mina damer och herrar, det är här det hela blir intressant. Fram till dess var det hela ett oseriöst försök, så när min neg verkligen fungerade blev jag riktigt imponerad av den makt som detta system innebär! Brunetten börjar studsa kring mig och blondinen som en uppmärksamhetstörstande galning, och jag vänder efter ett tag uppmärksamheten till henne och börjar göra en cold reading på henne, vilket i princip är en gissningslek som ska framstå som spådom. Hon påstår ett par gånger att jag är den mest intressanta människa hon träffat.
Efter detta fick jag hennes nummer. Ett klassiskt nummeravslut. (High five).
Kanske är värt att prova fler gånger? Feedback, tack.
onsdag 3 juni 2009
Grab hold of the soul where the memory lingers
And make sure to never do it with them singers, 'cause they'll tell everyone in the world.
Så känns det just nu. Texten är en White Stripes-text, såklart skriven av Jack White. Mannen som Bob Dylan himself refererade till som "en av vår tids största låtskrivare". Who can blame him? Läs en White-text någon gång, jag utmanar dig.
"And I'm talking to myself at nights, because I can't forget. Back and forth through my mind behind a cigarette"
Blir träffad igen. White Stripes har alltid varit min musa. Det jag lyssnar på när jag behöver inspiration. Jag har inte skrivit en vettig text sen Januari. Det var då jag pausade min Stripes-period. Och nu skriver jag i stötar känner jag, men jag tänker även i stötar. Mitt sinne är lulligt av folköl. Heineken för att vara precis. Är också ganska kramsugen känner jag.
Så känns det just nu. Texten är en White Stripes-text, såklart skriven av Jack White. Mannen som Bob Dylan himself refererade till som "en av vår tids största låtskrivare". Who can blame him? Läs en White-text någon gång, jag utmanar dig.
"And I'm talking to myself at nights, because I can't forget. Back and forth through my mind behind a cigarette"
Blir träffad igen. White Stripes har alltid varit min musa. Det jag lyssnar på när jag behöver inspiration. Jag har inte skrivit en vettig text sen Januari. Det var då jag pausade min Stripes-period. Och nu skriver jag i stötar känner jag, men jag tänker även i stötar. Mitt sinne är lulligt av folköl. Heineken för att vara precis. Är också ganska kramsugen känner jag.
måndag 25 maj 2009
Svensk Stormaktstid
Ok, jag känner att jag är för kissnödig och samtidigt för trött för att skriva ett ordentligt inlägg, och det verkar som att min lomhörda farsa har pillat på fjärrkontrollen till TV:n, för volymen som gäller nu skulle kunna spräcka trumhinnorna på en Golden Retriever. Och fjärren är ju åt helvete för långt bort med...
Ja, idag är det fan bara motgångar. Då är det en jävla tur att man ska få gå och lägga sig snart. I en åt helvete för bred säng, så kände man sig inte ensam innan liksom...
Jag har för övrigt 3 historiauppgifter som ska vara inlämnade på tisdag, jag har börjat med en.
Det verkar som att fransmännen har letat sig hem igen, och jag kunde ju inte varit gladare! Inte för att det på något sätt är relevant för mig att dom kommit tillbaka, då jag ändå är ute på APU och aldrig får träffa några klasskamrater. Förutom dom där som jag umgås med privat, och Jim som jag skjutsade hem från krogen i onsdags.
Sjukt osammanhängande idag va? Ja, jag känner det med vetdu... ULLIS!
Ja, idag är det fan bara motgångar. Då är det en jävla tur att man ska få gå och lägga sig snart. I en åt helvete för bred säng, så kände man sig inte ensam innan liksom...
Jag har för övrigt 3 historiauppgifter som ska vara inlämnade på tisdag, jag har börjat med en.
Det verkar som att fransmännen har letat sig hem igen, och jag kunde ju inte varit gladare! Inte för att det på något sätt är relevant för mig att dom kommit tillbaka, då jag ändå är ute på APU och aldrig får träffa några klasskamrater. Förutom dom där som jag umgås med privat, och Jim som jag skjutsade hem från krogen i onsdags.
Sjukt osammanhängande idag va? Ja, jag känner det med vetdu... ULLIS!
söndag 24 maj 2009
"Sing and make merry in our hearts to the Lord"
Nu när jag har återupplivat bloggen igen så passade jag i samma veva på att skaffa en hemsida! Titta in där vettja: http://www.vbwc.org/!
Men nog om det. Vad kan jag säga har hänt i denna långhelg? På Torsdagen blev det rep hela dagen, Fredagen ägnades åt ett misslyckat försök att ta sig in till Gävle och i sviterna efter det lite fylleångest som jag spottade ur mig i det förra blogginlägget. Lördagen kom jag äntligen in till Gävle och fick se vardagshjältarna Leffe P i all sin prakt. Trevligt må jag säga att det var, och intressant att se allt vänsterfolk i Gävle samlat på ett och samma ställe, det var som ett potpurri av alternativa människor som bara ville visa sig mer vågad än alla andra. Gött.
Idag Söndag så var det rep igen. Ägnade två timmar ensam i repan på morgonen tack vare att en glatt salongsberusad Ludvig Larsson hade lovat mig ett repstart klockan 12.00, Söndag lunch, men det visade sig att ingen annan var tillgänglig förrän klockan 3. Allra minst han själv, då han låg och sov när jag kontaktade honom. Åkte sen hem och återvände efter att ha spelat Heroes hemma i en timme, laddad som fan, och brände av en heldags rep där jag av praktiska anledningar fick ta roll som basist.
Just nu sitter jag dock och letar affischer att tapetsera väggarna i mitt nya rum med. Blir nog skitbra det här...
Men nog om det. Vad kan jag säga har hänt i denna långhelg? På Torsdagen blev det rep hela dagen, Fredagen ägnades åt ett misslyckat försök att ta sig in till Gävle och i sviterna efter det lite fylleångest som jag spottade ur mig i det förra blogginlägget. Lördagen kom jag äntligen in till Gävle och fick se vardagshjältarna Leffe P i all sin prakt. Trevligt må jag säga att det var, och intressant att se allt vänsterfolk i Gävle samlat på ett och samma ställe, det var som ett potpurri av alternativa människor som bara ville visa sig mer vågad än alla andra. Gött.
Idag Söndag så var det rep igen. Ägnade två timmar ensam i repan på morgonen tack vare att en glatt salongsberusad Ludvig Larsson hade lovat mig ett repstart klockan 12.00, Söndag lunch, men det visade sig att ingen annan var tillgänglig förrän klockan 3. Allra minst han själv, då han låg och sov när jag kontaktade honom. Åkte sen hem och återvände efter att ha spelat Heroes hemma i en timme, laddad som fan, och brände av en heldags rep där jag av praktiska anledningar fick ta roll som basist.
Just nu sitter jag dock och letar affischer att tapetsera väggarna i mitt nya rum med. Blir nog skitbra det här...
lördag 23 maj 2009
"36-24-36, does that answer your question?"
Halvfull, notalgisk och sprängkåt.
HAHA! Denna alkohol du! Man sitter hemma och laddar upp med alkohol för att dra på en 21-årsfest där man VET att det finns tajta estetbrudar som tänder på musikaliska prestationer och dylikt. Så missar man bussen, och grips sen av en halvfylleångest som skapar en oro i kroppen och en halv erektion som ligger och bultar innanför H&M-brallorna, vilket gör att man inte är kapabel att ta sig iväg på nästa buss.
Så vad gör man?! Man sätter sig och börjar kolla på FACEBOOK. Detta djävulens verk. Man sätter sig och kollar på bilder från studentkryssningen bland annat. Bilder som man sett förut. Och då får man ångest. En jävla ångest. Jag hade kunnat hånglat upp en estetbrud vid det här laget, ändå sitter jag här och har separationsångest över nåt som hände för en månad sen.
Det är fan ta mig svårt att vara en plågad konstnärssjäl. Men däremot får jag jävligt neoromantiska infall. Som att skriva Pink Floyd-texter på en servett och nagla fast det på bakrutan på en Citroën C5 klockan halv två en onsdagsnatt.
Och, ja, detta blogginlägg skrevs under påverkan av alkohol.
"Nobody Home" is a song on Pink Floyd's album The Wall. In this song, Pink describes his lonely life behind his mental wall. He has no one to talk to, and all he has are his possessions. It describes what Roger Waters went through during the 1977 tour, the band's first major stadium tour. Also, the song had some references to founding Floyd member, Syd Barrett. This was the last song written for The Wall album.
The song also has some references to Pink's broken relationship with his adulterous wife. It is played in a manner that is reminiscent of a piano player in a bar.
HAHA! Denna alkohol du! Man sitter hemma och laddar upp med alkohol för att dra på en 21-årsfest där man VET att det finns tajta estetbrudar som tänder på musikaliska prestationer och dylikt. Så missar man bussen, och grips sen av en halvfylleångest som skapar en oro i kroppen och en halv erektion som ligger och bultar innanför H&M-brallorna, vilket gör att man inte är kapabel att ta sig iväg på nästa buss.
Så vad gör man?! Man sätter sig och börjar kolla på FACEBOOK. Detta djävulens verk. Man sätter sig och kollar på bilder från studentkryssningen bland annat. Bilder som man sett förut. Och då får man ångest. En jävla ångest. Jag hade kunnat hånglat upp en estetbrud vid det här laget, ändå sitter jag här och har separationsångest över nåt som hände för en månad sen.
Det är fan ta mig svårt att vara en plågad konstnärssjäl. Men däremot får jag jävligt neoromantiska infall. Som att skriva Pink Floyd-texter på en servett och nagla fast det på bakrutan på en Citroën C5 klockan halv två en onsdagsnatt.
Och, ja, detta blogginlägg skrevs under påverkan av alkohol.
"Nobody Home" is a song on Pink Floyd's album The Wall. In this song, Pink describes his lonely life behind his mental wall. He has no one to talk to, and all he has are his possessions. It describes what Roger Waters went through during the 1977 tour, the band's first major stadium tour. Also, the song had some references to founding Floyd member, Syd Barrett. This was the last song written for The Wall album.
The song also has some references to Pink's broken relationship with his adulterous wife. It is played in a manner that is reminiscent of a piano player in a bar.
torsdag 21 maj 2009
This train is rolling once more!
Ok ok, det var ett tag sen jag skrev mitt förra inlägg, och jag lovade ju att börja blogga igen. Och det tänker jag hålla! WC-bloggarna har börjat vakna till liv igen, som mumifierade faraoner vaknar upp från sina sarkofager i nån löjlig hollywood-rulle, alternativt så som "Pantertanter" vaknade till live igen efter att det började sändas i repris på "TV4 Komedi" för nåt år sen...
Jag känner att det börjar bli dags att lansera det här konceptet igen. Kanske knäppa lite kändisbilder där vi bloggare står sjysst uppradade framför nån typ av betongvägg i förorten (alternativt Downtown Storvik, vilket känns exotiskt nu när jag har flyttat Uptown), eller kanske släppa en singel där vi på kamratligt vis sjunger om populära ämnen såsom sommar och sol eller snygga tjejer i bikini.
Jaja, idag har jag iallafall repat loss då jag för en gångs skull varit ledig från jobbet. Vi har återförlivat en gammal klassiker: "Voices Screaming". En goding som släpptes i den beryktade uppsättningen låtar "EP 2" (d.v.s Man on the Roof, Voices Screaming och Atleast I Won), dom låtar som kom att bli grogrunden för det nya Argos Action.
Vi har spelning på Hedäng på Torsdag inför ett gäng tolvåringar. Det blir nog soft som fan. Vi som inte har någon basist och allt.
Funderar på att slänga upp en dagens lista... Måste komma på ett bra ämne först...
Jag känner att det börjar bli dags att lansera det här konceptet igen. Kanske knäppa lite kändisbilder där vi bloggare står sjysst uppradade framför nån typ av betongvägg i förorten (alternativt Downtown Storvik, vilket känns exotiskt nu när jag har flyttat Uptown), eller kanske släppa en singel där vi på kamratligt vis sjunger om populära ämnen såsom sommar och sol eller snygga tjejer i bikini.
Jaja, idag har jag iallafall repat loss då jag för en gångs skull varit ledig från jobbet. Vi har återförlivat en gammal klassiker: "Voices Screaming". En goding som släpptes i den beryktade uppsättningen låtar "EP 2" (d.v.s Man on the Roof, Voices Screaming och Atleast I Won), dom låtar som kom att bli grogrunden för det nya Argos Action.
Vi har spelning på Hedäng på Torsdag inför ett gäng tolvåringar. Det blir nog soft som fan. Vi som inte har någon basist och allt.
Funderar på att slänga upp en dagens lista... Måste komma på ett bra ämne först...
lördag 16 maj 2009
Kreativt Skrivande
My ass.
Känns som ett bra val av högskolekurs av mig när jag inte ens kan komma på vad jag ska skriva i ett blogginlägg.
Kan iallafall säga att jag jobbat hela eftermiddagen/kvällen. Från 14 till 22. Hämtade upp Johan på Lillpuben på vägen hem, åkte på McDonalds och köpte mat, tog sen bilen upp till kyrkan och ställde bilen på mitt favoritställe i hela Sandviken. Perfekt utsikt. Hade Johan varit en tjej så hade jag hånglat upp honom, så härligt utsikt är det där.
Stod där ett tag, dunkade The Wall. Åkte sen och släppte av Johan och vid 11.30 drog jag hem.
Är sjukt oinspirerad idag.
Känns som ett bra val av högskolekurs av mig när jag inte ens kan komma på vad jag ska skriva i ett blogginlägg.
Kan iallafall säga att jag jobbat hela eftermiddagen/kvällen. Från 14 till 22. Hämtade upp Johan på Lillpuben på vägen hem, åkte på McDonalds och köpte mat, tog sen bilen upp till kyrkan och ställde bilen på mitt favoritställe i hela Sandviken. Perfekt utsikt. Hade Johan varit en tjej så hade jag hånglat upp honom, så härligt utsikt är det där.
Stod där ett tag, dunkade The Wall. Åkte sen och släppte av Johan och vid 11.30 drog jag hem.
Är sjukt oinspirerad idag.
torsdag 14 maj 2009
Hej och hå
Var hälsad, kära publik.
Det var ett tag sen, det var det verkligen.
Så, frågan är: vad har hänt i mitt liv sen sist vi sågs? Kanske är dags för en lista...
VIKTOR'S LISTA ÖVER VAD HAN GJORT SEDAN SIST HAN BLOGGADE
Det var ett tag sen, det var det verkligen.
Så, frågan är: vad har hänt i mitt liv sen sist vi sågs? Kanske är dags för en lista...
VIKTOR'S LISTA ÖVER VAD HAN GJORT SEDAN SIST HAN BLOGGADE
- Spelat in nya låtar med Argos, som alla låter skitbra. JohanWC är nu officiellt med på basen också, vilket är riktigt härligt. http://www.myspace.com/thebandargosaction Lyssna på "Something...", det är en riktig jävla publikknullare.
- Fått high-five av Vakt-Niklas på stammiskrogen efter att ha lämnat pissoaren med knullrufs och sällskap (kvinnligt, mamma, du kan sluta tvivla på min sexualitet nu).
- Spelat inför 10 pers (alla DIREKT relaterade till bandet) på Kungen. Det var ett jävla drag.
- Gjort en "Sven-Ingvars", d.v.s: "Jag mötte en flicka, vi var så kära i varann, men efter en vecka (nåja) löste hon våra band" (kläm i på refrängen nu) "ÅÅÅH, BÖRJA OM FRÅN BÖRJAN..."
- Lyssnat igenom "The Wall" ungefär 25 gånger. Be mig nynna "Mother"-solot. Allvarligt. Gör det.
- Tröttnat på att gå på krogen. Det är sant.
- Fått en mobilräkning på 1100 kronor (April månad). Se punkt 4. Ja och punkt 2 med, för den delen...
- Helt tappat inspiration när det kommer till textskrivning. Se punkt 4 igen. Jag säger inte att det BEROR på det, det kan vara att jag har släppt "The White Stripes" lite grann i förmån för "The Wall".
- Köpt ett hus. Eller jag och jag, mina föräldrar har gjort det. Men jag får BO där iallafall. Förhoppningsvis.
- Fått en ny favoritöl - Coors Light. Runner up är Budweiser.
- Citerat "The Thin Ice" av Pink Floyd på Nationella muntliga i Svenska. Fick ett VG, trots att min svenska-lärare ville ge mig MVG enbart p.g.a min "Syd Barrett-lugg".
- Sparat ut håret (Hence the Syd Barret-lugg).
- Insett att tjejer gillar långt hår.
- (High five)
- Åkt på studentkryssning. Gick och la mig klockan 10.00 morgonen efter. Simon la sig 10.00 på kvällen. I duschen. I sina egna spyor.
- Fått körkort.
- Köpt vinylskivor för runt 1500 spänn. (Favoriterna är "The Wall", "Animals", "Dark Side...", "Led Zeppelin II", "In Rock". Besvikelserna var "Ziggy Stardust" (Det var fel skiva i sleeven, nån jävel hade lagt Hunky Dory där istället. 90 spänn i sjön) och "Led Zeppelin IV" (fruktansvärt bra platta, men än en gång hade nån idiot varit framme. Den här gången hade den förre ägaren lyckats lämna skivan i närheten av någon form av värmekälla, vilket gjorde plattan bucklig och ospelbar)
Ok, det där var några grejer. Får se om jag kommer på fler sen. Jag överväger faktiskt att börja blogga igen! Vi får se hur det går...
fredag 2 januari 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
