Att skriva med kropp och själ

Visst, nu går jag högskola. Och allt annat går ganska bra det med.

Men så fort jag ska skriva ett blogginlägg så skiter jag i det och börjar med skrivövningarna som Natalie Goldberg i boken "Att skriva med kropp och själ" tjatar om. Hela tiden. Börjar bli irriterande, men vafan, det är säkert bra för mig. Roligt är ju även att hon hela jävla tiden drar paraleller mellan att skriva och att meditera. Svårt för nån som inte är buddhist att relatera till kanske...

Menmen, eftersom att jag först blev inspirerad till att skriva ett blogginlägg så är jag nu mer intresserad av att fortsätta med skrivövningarna. Kanske publicerar dom här senare...



Förresten. Är det någon som kan skänka mig en slant? Jag tycks ha SMS:at och ringt upp allting på sistonde.

Det är tur att Stockholm ligger innanför landets gränser. Annars hade det blivit dyrt.

There's someone in my head

But it's not me.

Jag har tagit upp Hattrick-spelandet igen. Det tar nog inte lång tid innan jag slutar byta kalsonger och maxar ett mål mat om dagen. Då gärna flytande i sugrör så jag kan fortsätta spela Hattrick fast jag äter. Hattrick är en drog. Metamfetamin är sjukt beroendeframkallande, det är Hattrick med.

Hattrick.
Hattrick, Hattrick, Hattrick.

För övrigt så har vi fått sjukt sexiga bilder från Marinfestivalen-spelningen. Denna bild som känns jävligt Wolfmother är tagen av Thobias Andersson.

Glömde

Jag glömde visst inlägget igår så det kommer ett idag istället. Idag jobbar jag halvdag för att ordinariepersonalen på Bessemer ska ha kickoff innan alla skitungar kommer imorgon.
Idag har jag varit på G, förstår ni. Inte trött alls, nej. Jag blev bara väckt klockan 02.30 av ett fyllesamtal från Stockholm, som för övrigt slutade 05.10 (Jag hade varit duktig och lagt mig 21.30 och somnat direkt).

Men det var det faktiskt värt. Hon får ringa mig när hon vill.

Nytt inlägg kommer ikväll

Koden som är inbäddad i HTML:en på denna blogg som gör att jag kan övervaka hur många besök jag får försvann i samband med det nya utseendet, så har trott att ingen har velat läsa min blogg.

Dock ska detta åtgärdas så fort jag kan, och ett riktigt inlägg kommer ikväll!

Woosh!

Woosh! Woosh! ... Woosh!

Dålig plan?

Jag äter penicillin. Kåvepennin faktiskt. Av penicillin blir man dålig i magen. Jag är dålig i magen.
I kylskåpet har jag jalapeños och ölkorv med chilismak och Cola Zero.
Jag känner mig sugen på lite jalapeños, chiliölkorv och cola.


Frågan är om det förbättrar min "magsituation" nämnvärt?

And as we wind on down the road

OUR SHADOWS TALLER THAN OUR SOUL!

Zeppelin i all ära, men idag var vi med i radio P4!
Och SOM jag pratar dalmål i radio. Det är nästan löjligt.


http://www.sr.se/webbradio/?Type=broadcast&Id=1891025&isBlock=0

Oh, dessa röster

Glömde nämna detta i det tidigare, ganska röriga, inlägget men vi ska intervjuas i radio P4 på måndag. Jag och Ludde ska in till studion och intervjuas live för att Argos Action har hamnat på förstaplatsen i Musikprisets topplista. Det roliga var att snacka med dom som ville ha med oss i raio på telefon. Först ringde hon som vanligtvis har radioprogrammet men som ska på semester på måndag och ville få oss dit. Och jag säger det, alltså: VILKEN RÖST!
Dom har såna fantastiska röster dom där radiopratarna. Man sitter och tror att vem som helst med svada kan få det jobbet, men rösterna är så lugnande och proffesionella att man blir alldeles till sig.

Så fick jag numret till hon som skulle hålla i programmet efter den tidigare nämna kvinnan.
Och än en gång. ÄN en gång. Dom har HELT fantastiska röster. Man kan nästan inte ens prata i telefon med dom, för man blir helt bortblåst.


Helt sjukt.

Another Brick In The Wall pt.2

Nu var det fyra dagar sen sist jag skrev, och idag fyller både min syster och min gode vän Johan Andersson år. Så grattis.
Sitter här och funderar på allt intressant jag gjort under veckan. Som till exempel att ha monterat låscylindrar på 56 bokskåp (när jag var RIKTIGT snabb snittade jag 10 minuter per konsol, d.v.s 4 skåp, d.v.s 2,5 min/skåp, men man bör ändå räkna med en halvtimme/tjugo minuter per skåp allt som allt om man räknar med muttrar som kärvar och nitar som nitas fel och måste göras om t.ex.), eller som när jag DEMONTERADE cylindrar på cirka 60 andra skåp...
Eller som när jag bökade bort ett gäng skåp (för er som gått Bessemer och har ett sjukligt konstigt intresse för skåp så var det dom röda vid matsalens personalingång och dom röda vidare ner mot P065) för att sedan hitta 25-öringar, 10-öringar och 5-öringar (d.v.s skåpen har stått där i närmare 20 år, om inte mynten tydde på det så var dammet en ledtråd).
Eller som när jag flyttade stolar fram och tillbaka genom hela byggnadskomplexet.
Eller som när jag vann FA-cupen två år i rad på Football Manager (i Onsdags och igår).
Eller som när jag slog rekordet för långa samtal (iallafall på dom senaste månaderna) med ett 2 timmar och 20 minuter långt telefonsamtal mitt i natten när det var jobb dagen efter.

Hej och hå.


Bör tilläggas att Spurs leder Premier League i Football Manager för mig nu (YES BABY!).
Kanske får jag äntligen vinna den där jävla bucklan. Förra "året" vann ju ändå Man City...
(I FM alltså).

McDonalds

Vad är det med "förmännen" på McDonalds som gör att dom måste låta så överlägsna? Varje gång man åker i McDriven så står det nån spetig brutta med graden "arbetsledare" inkalkerat under hennes namn på namnbrickan, och pratar stenhård företagsrikssvenska i 390 knop samtidigt som hon med frenetisk och antagligen spelad säkerhet trycker på 14 knappar på en gång i hennes lilla beställningspanel. Precis som att dom nått toppen på varenda karriärstege bara för att sedan vända och återvända ner till McDonalds för att dom "trivs med det". Jag menar, det är väl ett faktum att ett arbete på McDonalds i princip är det lägst "rankade" man kan ha?

Men samtidigt står dom där, med inbillad hög status.
Som en extremt kortväxt människa på ett dvärgseminarium.

Doktor Mamma rapporterar in

Ok, jag har ett erkännande. Faktum är att TROTS att jag aldrig talar öppet om det så var jag dödligt sjuk i vår stora folksjukdom Cancer för 3 år sen. Och sen dess så har min mor levt i en fantasivärld. En fantasivärld där hon i februari 2006 slog världsrekord med världens kortaste specialistläkarutbildning och sen dess har vetat allt om sjukdomar och allt om allt som hör därtill.
Det spelar ingen roll om man så trycker upp alvedon-sidan ur FASS så långt upp i hennes ansikte att näshåren penetrerar A4:at - hon kommer ändå påstå att hon har rätt och att FASS har fel.

Kristina Maria Bergström, född Nygren, från Gysinge, utbildad barnpedagog har alltså mer rätt när det kommer till läkemedel än Sveriges samlade läkemedelsföretag och doktorer i ett.

Logiskt.


"FASS, förkortning för Farmaceutiska Specialiteter i Sverige, som är en sammanställning av läkemedelfakta från läkemedelsindustrin till olika förskrivare av läkemedel, främst läkare, och apotekspersonal. Det är en av Läkemedelsindustriföreningens Service AB årligt utgiven uppslagsbok avsedd för läkare, tandläkare, sjuksköterskor, farmaceuter och annan sjukvårdpersonal som hanterar läkemedel." - Wikipedia.org

En arbetande man

Hej och hå, det är inte lätt att vara kommunalarbetare! Idag har jag monterat lås hela morgonen, och tagit mig tid att lyssna igenom 3 hela album samtidigt. Jag hade iochförsig hört alla 3 albumen förut, så det var ingen ny erfarenhet, men när albumen var "Only by the Night" med Kings of Leon och "Wish You Were Here" och "The Wall" med Pink Floyd så ska man inte klaga.

Att kliva upp klockan halv sju på morgonen är dock inte alls lika trevligt så på lunchrasten somnade jag på soffan, för att sen vakna med torkat saliv i mungipan och en kall mikrolasagne på tallriken.


Så nu är det dags att koppla av lite istället och titta på avsnitt sju i säsong två av True Blood!

Skrivkramp - Reprise

Skrivkramp kan omöjligt vara bra när man ska gå en högskolelinje (linje, kurs eller kurspaket. Kommer inte ihåg!) med inriktning Journalistik och Litteratur, men jag tycks få det från och till. Dom senaste dagarna har det dock kliat i fingrarna, och när jag ligger och försöker sova så kommer NOVELLIDÉER hela jävla tiden. Men jag ligger ju och försöker sova, så jag kan ju inte skriva ner dom.

Frågan är OM det skulle bli något vettigt av det om jag skrev ner skiten nån gång. Jag kanske sitter på något här. Vem vet.


IGÅR var iallafall en intressant dag. Jag och GD var taggade på att dra in på Jägerkvällen på Kharma. Inte för att det var Kharma, utan för att det var Jägerkväll, bör tilläggas. Men vi fastnade på förfesten vi var på, borta i Björksätra, hemma hos den glade Emil Nilsson. Vilket gjorde den förfesten till en officiell fest. Typ. Men trevligt var det, verkligen, för jag fick chansen att hänga med Sigge för första gången på länge, då han har flyttat till Stockholm.

En ryss mer för stockholmarna, en ryss mindre för oss. En jävla förlust kan jag säga.