Vilken jäkla prognos!

Official Seal of Win är nu uppe i 28 unika besökare, och lyckas jag få ihop 2 till denna Söndag så stämde min prognos i det förra inlägget! Med denna ökning kanske det blir ett litet jubileums-inlägg om drygt en månad, när jag är uppe i 100 unika läsare!


Igår var jag ute och drack alkohol med mina goda vänner Simon och GD. Vi drog till Steeltown som vanligt, där det var lugnt hela den första timmen, under nästan hela Happy Hour faktiskt. Men när Happy Hour slutade (runt 22.00) började det ena efter det andra bekanta ansikte dyka upp. En jävla massa HR-folk faktiskt.
Men dom som satte avtryck var fan random-folket som slog sig ner vid vårat bord. Det var två grabbar med dom jävligt bibliska namnen Josef och Jona (Jonah, kanske) och en aspackad tredje figur vid namn Max. Jag hade ingen aning om vilka dom var, och dom dök upp vid vårat bord medans jag var på toaletten, men dom hade en del bra saker att säga, och vi höll ihop med dom nästan hela kvällen.

Ända tills Johan E bestämde sig för att det var en bra idé att gå därifrån så han kunde avsluta sin 75:a Bacardi ute i friska luften, hjälpsam person som jag är så bestämde jag mig för att hjälpa honom med den, och när han blev sur och ville ha tillbaka den så använde jag mitt goda omdöme och drog i mig så många klunkar jag hann innan han tog den ifrån mig. Jag hann med 6 stora.

Efter det minns jag bara följande:

• Att dom slängde ut Johan och Viktor (En annan Viktor från Göranssonska) från Lillpuben medans jag berömde vakten för en rådig insats.
• Att jag och Viktor ligger halvt avtuppade utanför huvudingången på Hammar och Johan snubblar över mitt huvud och drattar i betongen ett par meter framför mig.
• Att jag i dimmig berusan ropar på ett par tjejer på andra sidan gatan om att dom ska komma över och snacka lite, varefter den ena av dom visar sig vara min kusin. Och jag skäms.
  
• Att jag, Johan, Simon och GD på nåt jävla sätt lyckas ta oss till bussen, och att jag ligger raklång på 5-sitsen längst bak i bussen och skäller ut Simon för att han är "en jävla hora". Simon skrattar.
• Att när jag äntligen kommer innanför dörren till vår lägenhet slänger rocken, plånboken och mobilen på golvet (mobilen drog jag faktiskt in i en vägg så att det smällde, fråga mig inte varför) och sätter mig på toaletten med tandborsten i munnen och somnar till i 5 minuter, för att sen halta mig in i sovrummet och dunsa med ansiktet före ner i sängen och somna.

Och det värsta är att jag har varit på krogen TVÅ gånger den här veckan. Vad är tjusningen liksom?
Och jag ger mig fan på att jag sitter där nästa helg igen.

Välkommen till min blogg västsverige!

Senaste nytt är att västra Sveriges pärlor, Göteborg och Karlstad, har anslutit sig till den sällsamma skaran av städer där det bor folk som läser min blogg!

Och antalet unika läsare har ökat till 23, vilket nästan är en tredubbling sen i måndags. Statistiskt sett så bör jag nästan vara uppe i 30 läsare till kommande måndag, vilket innebär en ökning med 22 läsare på en vecka. Fortsätter kurvan gå uppåt i samma takt så vet jag inte var det här kommer att sluta. Men jag kan ju reda nu säga att om ni har ett företag och vill att jag ska nämna någon av era produkter i min blogg så kostar det 100 spänn för ett gott omdöme!


Jag har även märkt att jag inte haft med en enda film i min blogg sen jag började. Jag har länkat till filmer, men aldrig haft dom i själva bloggen som dom andra grabbarna så duktigt har.

Så jag slänger väl ut en på måfå! Här har ni.



"We call them ne-ne-nnn-no-no-NO-NO, we call them w-w-wienerbröd, WIENERBROADS"

Ett sånt ENORMT publiktryck

Det är ganska intressant att folk faktiskt läser min blogg, jag har ju ändå inget särskilt intressant liv. Det faktum att jag kan övervaka hur mycket folk som besöker min blogg är helt fantastiskt, jag älskar att analysera statistiken för min blogg, och gör det minst en gång om dagen.
Så jag tänkte att jag skulle dela med mig av lite av statistiken, och det är här det börjar bli intressant faktiskt, det är listan över VAR i Sverige folk läser min blogg (och vart dom gör det mest).
Så här kommer den:

1.	Kungsgården
2.	Oskarshamn
3.	Gävle
4.	Hammarby
5.	Bromma
6.	Sundsvall
7.	Karlstad
8.	Sandviken
9.	Stockholm
10.	Storvik

Det fantastiska med denna lista är att min hemstad, Storvik, ligger sist, och att den plats där jag känner mest folk ligger på 8e plats. Jag kan bara dra slutsatsen att folket som känner mig inte är intresserade av mig.

En annan fantastisk sak är även att jag har dubblat (MER än dubblat till och med) antalet unika besökare sen i måndags.



Innan jag avslutar dagens bloggande bör jag även tillägga att anledningen till att jag inte bloggat sen i tisdags är att jag på onsdagen var i köket nästan hela eftermiddagen, och sen drog jag ut och drack alkohol. Klockan 01.00 kom jag hem, och morgonen efter klockan 08.15 började jag skolan igen. Den dagen gick jag i skolan till klockan 20.30, och jag spenderade hela dagen i köket. Idag började jag skolan 08.15 igen, köket hela dagen, halv 5 kom jag hem. Och nu fick jag äntligen skriva ett inlägg i bloggen!


Ja hej och hå, det är ett hårt liv!

Jodå, jomenvisst

Snackade med Kalle idag, han nappade på idén med gemensam marknadsföring som jag "pitchade" i det förra inlägget, så det är ju bra! Han gillade även den, redan nu, ökända "Min lista över 5 "personer" som jag inte vill vara attraherad till, men är trots mina samvetskval det ändå". Och funderar själv på att göra en likadan! Jättebra initiativ!


Idag var det köttsoppa i skolan. Riktigt gott. Och så fick man ostmacka och en klick aioli till. Och varför talar jag om det här nu då? Jo, för att anledningen till varför det var gott är enkel. Vi har fått köttsoppa många gånger i skolan, och då har det varit mattanterna som gjort den. Idag lyckades vi få köttsoppa från en av restaurangskolans nerskickade kantiner, och skillnaden var som natt och dag. Det var tid och kärlek som hade lagts ner i den där köttsoppan. Trots att det var värdelösa ettor som hade gjort den.

Vad jag vill komma till är väl egentligen att vad som BEHÖVS i svensk skolmat är inte att Bert Karlsson med diverse hantlangare kommer dit och serverar quinoasallad med domherre rostad över öppen eld och ett glas rött. Utan det som behövs är lite mer kärlek i maten! Lite mer känsla för kryddningen! Råvarorna är det absolut INGET fel på, utan det som behövs är som sagt lite kärlek.

Så slipper mattanterna stå där sen och gnälla över att ingen jävel ens smakar den bleka lappskojsen som helt utan omsorg slafsats ner i kantinerna.

Och det bästa är, det kostar inget extra! Ok, kostnaden för dom extra kryddorna blir kanske, snabbt beräknat, runt 2 spänn/litern. Det är ju ingenting.

Strange kind of woman!

Har nu haft 8 unika besökare sen bloggen startade!

Jäklar, det börjar fan ta sig!

För att uppmuntra till mer publiktryck så tänkte jag länka till dom andra WC-bloggarna en snabbis, hoppas dom gör samma sak så vi kan fördela våra läsare jämnt mellan varandra! Jag har sett att Olle redan har gjort det, men det kan inte skada med lite mer.
OLLE!
JOHAN!
KALLE!
ROBIN!


Sådärja, smygreklam är alltid härligt! Hoppas dom andra grabbarna nappar på denna idé nudå...

Jag skulle vilja dela med mig av ett citat från en god vän till mig. Han hade samvetskval angående att han "hade doppat sleven i fel gryta", om ni förstår vad jag menar. Vi diskuterade det hela, och när jag skulle kliva av bussen så avslutade jag med att fråga VAR hela händelsen utspelade sig. Och han svarade: "Det var i Järbo, om du menar när jag vaknade upp bredvid en kvinna jag inte älskade."
"Ok", svarade jag.
Då avslutade han med dom gyllene orden:
"Så nu vet jag hur min farsa känner sig varje morgon"

Haha, ja fyfan, vilken jävla kille.

Ett sådan törst att ta del av detta!

Nu har jag haft 7 unika besökare på min blogg sen den 19:e! Det känns ju nästan som att man är en rockstjärna eller något sådant.

För tillfället sitter jag och beställer hytt till årets studentkryssning. Jag ska dit med Simon och Jannson, och än så länge är det faktiskt taco-buffén dagen efter som känns mest lockande!
Men vi får se om vi ens kommer med, lösenordet som vi betalade 300 spänn för funkar inte...

Mina släktingar har fått ett sug att börja läsa min blogg helt plötsligt. Jag var på släktmiddag nyss och dom ville ha högläsning ur den! Sen kom jag att tänka på "Vill du knulla"-inlägget, och insåg att mina föräldrar kanske inte skulle uppskatta den, så jag delade inte med mig av bloggadressen, så det blev ingen högläsning.

Jag funderar på att göra en lista eller något, bara för att snajda till den här bloggen något. Så here goes:

Min lista över 5 "personer" som jag inte vill vara attraherad till, men är trots mina samvetskval det ändå

Nummer 5: Marian i Robin Hood. Ok, tänker ni, den här listan blir nog inte skruvad som vi först tänkte när vi såg rubriken, för Marian är ju en historisk karaktär som vi alla säkert kännt oss lite småattraherade till någon gång då och då. Fel, säger jag, för den Marian jag tänker på är Marian i Disneys version av Robin Hood, d.v.s. en talande rävhona! Ok, avsky mig då, men kom inte och säg att ni inte blir lite småkära när ni ser dom stå där vid dammen och Robin gör en ring av en näckros till henne.

Nummer 4: "Lady Sylvanas Windrunner" i WoW. Till att börja med, tänker ni säkert att jag måste vara rubbad som tänder på en karaktär från WoW. Men jag spelar knappt WoW, endast vid tillfällen då jag känner att jag är taggad på det. Är ni typen som lirar WoW så tänker ni säkert: "Hur fan kan killen tända på en landsförrädar-zombie som bor längst ner i Royal Quarters i Undercity?" och är ni typen som är realister så tänker ni säkert: "Hur fan kan killen tända på något som består av pixlar?" Svaret är enkelt: Hon är het.

Nummer 3: Barbie. Det är en 30cm lång docka. Som man kan klä i olika kläder. Kamma håret på. Sköta om. Spela upp små scener med. Kanske ta på lite olämpliga ställen. Somna med den i famnen. Utmattad.
Visst, bruden har ingen "entry point" och även om hon hade haft det så är hon 30cm lång, så det blir såattsäga skalmässigt omöjligt. Men vafan hela konceptet uppmuntrar ju till användning av ens egen fantasi!

Nummer 2: "Judge Judy". Hon är en kvinna i övre medelåldern som på hennes program på tv4+ verkar vara ett riktigt rivjärn. Men jag tror att jag skulle kunna ändra på henne. Verkligen.

Nummer 1: Bruden på russinpaketen. Hennes eldiga spanska ögon såg ända in i min själ när vi satt där, hon och jag, när det var fikastund på skolutflykterna i småskolan. Hennes bruna, fylliga lockar såg alldeles sådär varma och väldoftande att burra sig in i när man satt där, blöt ända in i själen. Trots dom splittnya galonbyxorna och dom lovat "vattentäta" spiderman-stövlarna. Den blodröda asken som hon vakade över innehöll välsmakande (och relativt nyttiga) små soltorkade vindruvor, av den bästa kaliforniska sorten. Och hennes leende såg ut att dölja en hemlighet, en hemlighet så underbar som bara en spansk vindruvsplockarflicka på ett russinpaket kan dölja. En väldigt speciell kvinna, helt enkelt.

"Lucky number one"

Kå-te-hå

Då har man gått runt och plockat gratisgrejer på SACO-mässan hela dagen. Allas favorit verkade vara tygkassen man fick på KTH:s praktstånd (Nästan tveksamt ordval där, men deras stånd var ganska rejält faktiskt). Personligen fick jag inte tag på någon tygkasse, trots att jag t.o.m försökte låta intresserad av 300-poängskursen i Arkitektur. Däremot lyckades jag, i min jakt efter en axelväska från Gotlands Högskola, bli intresserad av en av skolans utbildningar inom spelprogrammering. Eller man kan snarare säga att den utlovade snittmånadslönen som spelprogrammerare var mer smickrande!

Jag var även en sväng förbi båset som tillhörde Uppsala Universitet en sväng, där såg jag ingen mindre än Annika från "Eva och Adam"! Det är ju nästan lika stort som att Lina ifrån "Svensson, Svensson" bor i Kungsgården!


Jag börjar faktiskt oroa mig för att den här bloggen börjar bli en "Vad har jag gjort idag"-blogg, så jag måste göra något åt detta snarast möjligt!

Tänkte bara...

Jag tänkte bara slafsa fram ett kort blogginlägg innan jag går och lägger mig, jag måste upp tidigt imorgon och gå på SACO-mässan borta i den kungliga huvudstaden.

Jag har riktig skrivkramp just nu, men jag kan konstatera iallafall att jag imorgon inte kommer att gå onödigt mycket på den där mässan, som tur var är det så mycket soft folk där så man kanske kan samla ihop några och leta på ett ställe där man kan dricka lite öl istället!

Sen så har jag iallafall, på dom andra WC-bloggarnas inrådan, fixat så att jag övervakar hur många som faktiskt läser min blogg. Och sen igår så har jag kommit upp i två olika personer. Olle och Johan.

Jösses, vilket publiktryck.


Aja, ska försöka sova. Berättar om mässan imorgon. Kanske.

Jag tänkte prova en ny grej

Experterna kallar det "korta blogginlägg", jag tyckte det lät intressant, så jag ska prova mig på ett!

Here goes:
Jaha, så vad har jag för mig då? Jag sitter och ser på Jerry Springer och lökar framför TV:n, jag är så förkyld som endast en förkyld man kan vara. Och trots detta så valde jag att dricka alkohol i lördags och blev packad som aldrig förr.
Av den lördagkvällen har jag nästan precis TVÅ minnen av händelser som utspelade sig efter klockan 18.00. Det ena är att jag i riktig mans-svinig fylla frågade en okänd flicka i min ålder om hon "ville knulla" (Jag vet, det är såna kommentarer som civilisationer är byggda på), hon svarade trevligt nog: "Ska du inte fråga vad jag heter först". Så jag frågade vad hon hette, och hon svarade att hon hette Ann-Louise (Av sekretessskäl, och det faktum att jag absolut inte kommer ihåg, så publicerar jag inte hennes RIKTIGA namn). Då sa jag, charmknutten Viktor Bergström: "Hej Ann-Louise, vill du knulla?".

Hon sa nej.


Och det andra minnet då? Jo, jag kommer ihåg att jag sitter på trappan till det där huset som ser jätteviktigt ut bredvid Sibylla (Mittemot nya Monroes, banken och den där kiosken som ingen går till), bredvid min käre vän Simon Bergstrand, och vi lovar varandra att aldrig dricka mer i hela vårat liv.



Ja, hej och hå. Hoppas inte mina föräldrar läser det här.

Den där, vetdu!

Spelningen gick bra måste jag säga.
Var någorlunda nervös, men det gick över så fort vi äntrade scenen. Jag måste tacka alla som kom, speciellt Olle, då han var spexig nog att skicka smygporriga SMS till mig innan spelningen, som p.g.a att hans nummer inte finns i min kontaktlista fick mig att tro att han var en potentiell groupie. Tack vare Olles SMS till mig fick Johan ett ragg!

Det ovanstående låter inte ALLS sammanhängande, jag vet. Men jag ska förklara nu! När vi satt uppe i logen beläget på Kungens övervåning efter spelningen och slappnade av med en öl och lite päronsoda, så kom jag på att jag faktiskt hade fått ett par SMS från ett nummer som inte fanns i min kontaktlista innan spelningen.
SMSen löd som följer:
Nummer som jag inte kände igen: "När börjar ni lira?"
Jag: "8, vem frågar?"
Nummer som jag inte kände igen: "Okej! En hemlig beundrare ;-) Jag kommer nog bli sen dit. Se till att spela länge. Jag kommer stå längst fram om jag hinner dit. Vi kan prata senare du och jag hoppas jag :-) Pusspuss!"

"Åhfan", tänkte jag, "Vem kan det här vara nu då?". Av någon anledning så var den första person som grabbarna föreslog Viktor Kaunitz, men det förslaget slog vi alla bort då vi visste att han var i Huddik just då. Ovetande som jag var så bestämde jag mig för att skicka numret till 118 100 för att se vem som skickat SMSen. Då jag inte har tillräckligt bra närminne för att kunna läsa vilket nummer som skickat SMSet och att sen skapa ett sms och skriva in numret där, så läste jag numret högt för Johan så han fick anteckna det. Dock så hittade Johan bara ett papper, och det var en av Mimikrys nerklottrade setlists som låg och skräpa, men det fick duga.

Tyvärr så gav inte 118 100 något resultat, men jag träffade Olle strax efter, så han förklarade att det var han som hade skickat SMSen. Iallafall så skulle Johan upp till logen igen senare på kvällen och hämta dom sista grejerna som vi lämnat där, och då satt 3 av medlemmarna i Mimikry där, endast iförda kalsonger, och drack öl. Dom hade precis upptäckt numret som stod nedklottrat på setlisten, och speciellt en av medlemmarna, den dom kallar för Apan, var riktigt förbryllad.
"Kolla här grabbar, någon har skrivit ner sitt nummer på min setlist, det verkar som att jag har fått ett ragg idag ändå"
Johan, som precis steg in i rummet, svarade:
"Nej, det var jag som skrev ner numret"
Då hajade Apan till direkt, och frågade med ett barskt dalmål om Johan inte ville ut och ta en fika imorgon.

Ja, jävla Johan, vetdu.

Tänkte dra en snabb innan jag lägger mig

Det är fascinerande vilka svängar livet tar ibland.
En gång i tiden satt man förundrat framför TV4 och såg två blekfeta dalmasar jävlas med diverse kändisar i det löjligt underhållande programmet "På Rymmen". Grabbarnas namn var Hjalle och Heavy, och dom kom att prägla uppväxten för alla 90-talister, med en svängig dala-rock som mobbade skiten ur alla stackars kändissvenskar som fick äran att jaga dom i ett avsnitt.

Man kommer ihåg gamla godbitar som "Micke Reutersvärd" och "Tittar upp, tittar ner, var är Lasse Kronér?", och bara njuter av det härliga svänget och den parodiserande texten som levereras. Hjalle och Heavy var på något vis som Lordi blev efter melodifestivalen, ett namn som "hippa" vuxna kunde droppa om dom ville att någon ungdom skulle kunna känna att den ligger på samma nivå som dom. Efter "På Rymmen" så svalnade det stora suget efter Hjalle och Heavy, och dom föll någorlunda i glömska. Hjalle och Heavy ägnade sig istället åt olika projekt här och var, varav ett, hållbart, projekt var "Mimikry". Hjalle och Heavy lirar fortfarande med Mimikry, och av en händelse så spelar Mimikry på Kungen i Sandviken på lördag, och av en händelse så spelar även bandet där jag är verksam (Argos Action) där!

Eller, händelse och händelse, arrangören ringde faktiskt upp studiefrämjandet och bad speciellt om oss (så fick jag det sagt också). Så nu har vi väl ett par dagar på oss att förbereda oss inför en närmast livsviktig spelning...


Det fascinerande med hela historien är att jag faktiskt för en sådär 10-12 år sen befann mig på min fars axlar på Cityfesten, och försökte desperat få en syn av det som pågick på den stora scenen, men misslyckades p.g.a det enorma publiktrycket. Vad som pågick på den stora scenen var Hjalle och Heavy. Nu, 10-12 år senare, ska jag, och mina bandkamrater, dela scen med dom.
Som sagt, det är fascinerande vilka svängar livet tar ibland.

Öl är gott

Som sagt så var jag på besök i Stockholm häromdagen, och kvällen slutade upp på en liten engelsk pub beläget på Stureplan (bredvid Riche, en bit ifrån Sturehof och Spy Bar - Där fick jag det sagt med) vid namn The Bull and Bear Inn, där vi intog ett par öl och slappnade av.

Öl är ett nytt fenomen för mig. I mina unga dar (ett par månader sen) så ansåg jag att alla som faktiskt njöt av att dricka öl var sinnesrubbade. Det var något speciellt med den småsura smaken som avskräckte mig varje gång jag smakade en klunk.
Sen upptäckte jag, Simon och Jocke Norin den underbara lilla puben Bishops Arms i Gävle (En bit ovanför biblioteket). På Bishops fick vi uppleva en mysig atmosfär och trevlig mat, och tack vare sitt bastanta helskägg så vågade Simon sig på att beställa en liten öl (närmare bestämt en Millers Genuine Draught) och det fick han! Trots sin ringa ålder (fyller 18 på onsdag)!
Själv nöjde jag mig med en Pepsi.

Ett par veckor senare hamnade vi där igen, det var jag, Simon, Jocke och Simons barndomskompis Gurra, och då vågade vi oss ALLA på att beställa en varsin öl (jag beställde bara för att se om det funkade) och så fick vi oss en varsin Miller.
Att vi faktiskt fick beställa öl trots vår ringa ålder var ett fenomen som steg oss åt huvudet, och det blev vad man kallar en "blöt kväll". Även jag som inte ens tyckte om öl hängde med i dom andra grabbarnas tempo.
Och precis som med allt annat är det som så att ju mer man trycker i sig av något som man inte tycker om, desto mer okej smakar det efter en stund. Efter ett par stunder så smakade det underbart!

Trots att öl som sagt är ett nytt fenomen för mig, så tänker jag ändå ge mig på att lista mina tre favoritsorter öl.

Plats nummer 3:
Corona. Trevlig mexikansk öl som inte är så beskt som öl vanligtvis är, smakar lite majs. En tjejöl enligt alla jag frågat.

Plats nummer 2:
London Pride. En utav två olika öl som jag drack på The Bull and Bear, smakade lite vanilj i eftersmaken, mustigt och gott med bra skum. Ett fatöl. Anledningen till varför jag valde just denna öl att prova var för att dom hade en stor tavla med alla sorters fatöl som fanns att tillgå (22 sorter). Jag blundade och pekade.

Plats nummer 1:
Beamish Black, helt underbart irländskt fatöl, med riktigt tjockt, härligt skum. Är till färgen nästan helt kolsvart och smakar julmust med en besk eftersmak. Det andra ölet som vi intog på The Bull and Bear och mitt nya favoritöl.



Å hej och hå, imorgon är det APU på Mulligans, får se hur det går nu då.
Men nu är det sängen som gäller!

Anon delivers

Nästan samtliga av mina wc-vänner kommenterade gårdagens inlägg angående olika "Dagens...". Så därför tänker jag börja med att göra upp med deras önskemål!

Johan: Bra idé att ha olika varje dag, jag kanske nappar på det snart, men först ska jag nog lista lite fler alternativ :)! Och bra att du påminde mig om att tillåta kommentarer från ALLA och inte bara inloggade medlemmar!


Olle; Bra idé, VB levererar:

KABLAM!
DÅLIG BRUTTA!

Ok, då var det avklarat, så vad har jag för mig? Jo, jag sitter och provkör min nya fiber-uppkoppling! Livet kunde ha varit sämre!

Tänkte att jag även kunde dela med mig av några nya idéer för ett "Dagens..."!

Alternativ nummer 4: "Dagens hyllning"
Här hyllar jag personer, döda eller levande, som verkligen förtjänar det!

Exempel nummer 4: "Dagens hyllning: Freddie Mercury! Hur kan man inte hylla någon som faktisk lyckades med att göra världens fjolligaste läggning (homosexualitet) till något manligt? Sen att karln var en showman av episka proportioner är ju bara det värt TVÅ hyllningar!


Alternativ nummer 5: "Dagens låt"
Det var nästan med krampande fingrar jag skrev detta, då det känns lite uttjatat, men jag kan verkligen förstå varför man har denna "Dagens..", eftersom att jag själv är mycket för att övertyga mina medmänniskor om att MIN musikstil är den som gäller, inte deras.

Exempel nummer 5: "Dagens låt: The White Stripes - I Want To Be The Boy. Vilka skulle vara den första gruppen att föräras en position som Dagens låt i min blogg om inte The White Stripes? Denna tappning av den fantastiska låten från albumet "Elephant" är till skillnad från originalet framförd med orgel istället för piano, notera gärna att Jack White vid ett tillfälle både spelar orgel och gitarr samtidigt. Jag brukar jämföra The White Stripes med rövarna ifrån kamomilla stad: "Kasper, Jesper och Jonatan", dom är rövare, men dom tar endast det dom behöver. Precis som The White Stripes, det blir aldrig onödigt mycket."


Jag ska fundera vidare, återkommer kanske med ett inlägg till i eftermiddag!