Skrivkramp kan omöjligt vara bra när man ska gå en högskolelinje (linje, kurs eller kurspaket. Kommer inte ihåg!) med inriktning Journalistik och Litteratur, men jag tycks få det från och till. Dom senaste dagarna har det dock kliat i fingrarna, och när jag ligger och försöker sova så kommer NOVELLIDÉER hela jävla tiden. Men jag ligger ju och försöker sova, så jag kan ju inte skriva ner dom.
Frågan är OM det skulle bli något vettigt av det om jag skrev ner skiten nån gång. Jag kanske sitter på något här. Vem vet.
IGÅR var iallafall en intressant dag. Jag och GD var taggade på att dra in på Jägerkvällen på Kharma. Inte för att det var Kharma, utan för att det var Jägerkväll, bör tilläggas. Men vi fastnade på förfesten vi var på, borta i Björksätra, hemma hos den glade Emil Nilsson. Vilket gjorde den förfesten till en officiell fest. Typ. Men trevligt var det, verkligen, för jag fick chansen att hänga med Sigge för första gången på länge, då han har flyttat till Stockholm.
En ryss mer för stockholmarna, en ryss mindre för oss. En jävla förlust kan jag säga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag har haft liknande problem; inspirationen kommer mot en som en redig fontänorgasm på nätterna och man känner att man skulle kunna skriva en bestseller på nolltid. En gång försökte jag faktiskt göra någonting av det, men det slutade med att jag plitade ner några rader om bestämda kvinnor och sen somnade på dessa. Problemet var antagligen att jag inte var tillräckligt engagerad. Därför tror jag att hemligheten bakom skrivandet av bra texter ligger i fångandet av inspirerade stunder.
Det är nog sant som du säger, när man väl bestämmer sig för att ta tillfället i akt så skiter det sig nog. Samtidigt som det är dom stunderna man måste ta till vara.
Allt är nog jävligt mycket svårare än vad det ser ut och låter.
Skicka en kommentar